Ringde just Gulliga Gunhild på turistbyrån i Uddevalla och hon bekräftade ryktet att det är uselt sålt på föreställningen där, lördagen den 15 november kl 18.Av 110 platser är 12 (tolv!) sålda och 1 (en) bokad!Snälla rara jävlar helvete!
Det är min sista föreställning innan jag ska åka hem och vara hemma en vecka. Det är fucking close till en storstad. Det är en lördag klockan 6. Jag lovar att pricka formen. Jag trodde och hoppades verkligen på att det skulle komma lite folk. Nu vädjar jag:
Alla ni som bor i regionen. Kan ni inte göra reklam på era bloggar, facebooka, myspaca och knacka dörr! Kopiera mig hit och länka mig dit och puffa mig ända in i publikhavet!
Låt oss starta en Barlach Obama-kampanj, helt enkelt.
Jag har fem fribiljetter, dom skänker jag gärna bort till de som vill ha. Ring mig bara (Eniro), så ordnar vi det. (Det rimliga kravet är väl bara att man har med sig minst en pröjsande person, eller har gjort PR för föreställningen på ett eller annat sätt. Ok deal?)
Föreställningen är fantastisk säger folk som har sett den - säg det gärna igen ni som tycker det! Sprid budskapet! Och den har hittills inte fått ett ont ord i någon recension.
Tvärtom har jag hört saker som:
Vederkvickande familjeterapi, kryddad i både dur och moll.
SvD
Den här föreställningen är värd all framgång den kan få.
UNT
5 spårvagnar av 5
Norrköpings Tidningar
Ensam med gitarr, och begåvad med en estradörförmåga utöver det vanliga… Texterna vimlar av underfundigheter, fyndiga liknelser och träffsäkra observationer.
Västmanlands Läns Tidning
Och så den senaste jag har läst, från Sundsvalls Tidning, för ett par veckor sedan:
Till smidigt gitarrspel, sceniskt utspel och ordvändningar som vimlar av snabba associationer och språkglädje biktar han sin egen gamla omognad; det misslyckade ungkarlslivet, manéren, prestigen som ännu spökar. Hur moget är det att tappa humöret för att ens fru vinner över en när kompisgänget har lagtävlingar?
Men föreställningen är inte bara en nutidstrubadurs träffande och lustiga vardagsskildring. I botten finns ett riktigt sår, beskrivet så att tårarna kommer: den lille tolvåringen som gråter i hundens päls när hans mamma omkommit i en bilolycka. Bredvid detta är styvbarnsproblematik bara krusningar på ytan: dem går det, trots allt, att skoja om.
Någon familjeterapi är det inte som Peter Barlach erbjuder: mer en berättelse om en mognande människa, en som andra kan ta till sig i sina egna livsresor. Om att det är möjligt att hela, att skratta - och att trivas med att vara en person som lagt egotrippen bakom sig.
Sundsvalls Tidning
Så igen:
Lördagen 15 november
Kl 18 (obs, tiden!)Regionteater Väst, Uddevallascenen, Scen 1Uddevalla
Biljetter:Ring 0522-997 20, Tryck 1, Prata med gulliga Gunhild och boka på, boka på, boka på!
Tack på förhand!/Peter
2 kommentarer:
Konstaterar att Uddevalla dessvärre är sig likt! Hösten 1977 gick jag på min första teaterföreställning som återvänd till hemstaden. När jag kom till Östrabo trodde jag det var fel dag för det hängde nästan inga ytterkläder i garderoben. Jag tror vi var 26 personer som såg Cullbergbaletten! Just det, en fantastisk föreställning med självaste Cullbergbaletten.
Jag var med om många glest besatta evenemang under mina följande år i staden. Det var i stort sett bara de årligen gästande Haggerevyerna som garanterade fulla hus. Då passade det, då flabbades det innan ridån hann gå upp. Usch, det där var elakt men sant!
anna, då måste jag säga emot och påstå att en förändring har skett. Det ser vi tydligt. MEN Uddevallapubliken vill ha kända namn eller kända föreställningar. När Klas Malmberg var här behövdes 3 afficher och vi sålde slut på en vecka. Men andra mindre kända får vi inte folk till. "Heliga familjen" har så bra recensioner att det är helt otroligt, ändå får vi inget gehör. Lite typiskt just den häer hösten kan jag tänka också, inte mycket har dragit mycket folk.
Däremot appropå dans var det 170 pers och såg 3XBolero i lördags, det var magiskt!!
Har inte du Uddevalla läsare?! Sätt ut en blänkare om föreställningen, vi behöver all hjälp vi kan få!!
Skicka en kommentar