Idag fick jag kontakt med doktorn. Ortopeden som opererat mig tre gånger. Vad har hänt nu då, sa han och lät uppgiven. Inget alls bara mitt högra som inte vill, svarade jag.
Det blev ett långt samtal om olika operationsmodeller. Om när man kan göra den på mig. Hur rädd jag är och en massa annat. Han lät riktigt förvånad när han sa. Vill du att jag opererar dig?!
Jo, du brukar väl inte göra fel många gånger på samma patient, kontrade jag. Har aldrig misslyckas med båda benen på någon sa han. Avstod från att fråga hur många han opererat båda benen på....
Anmäler jag dig nu är det gjort iår, sa, han.
Vill inte. Nästa vår är bättre. Februari, mars så jag får rehab i barmarkstider. Får man välja, kan jag ens önska sa jag. Absolut , sa han.
Så nu tror jag det är gjort. Vet inte hur det kom sig men det blev bestämt att vi opererar andra benet också.
Jag är såpass mycket bättre i det opererade att det är värt allt. Om höger bli likadant kanske jag kan bli smärtfri och hyfsat rörlig. Jag kommer kanske ångra mig. Jag kommer kanske inte våga i slutändan ändå. Men nu är det bestämt, hur livrädd jag än är.
8 kommentarer:
Jag tror jag förstår din vånda - vad djärv du var som sa ja till operation så där! Jag känner med dig! ;) Ulla
Du är modig. Men visst vill man ta chansen att bli smärtfri.
Mycket modigt och BRA beslut!
-loa
Ulla, jag har ju ältat det här väldigt länge och när doktorn nu var fin och följsam...
Lae, snarare skiträdd, men det vore underbart att ha mindre ont.
Loa, Definitivt ett bra beslut, resten får vi tvista om...
Så bra! Våren är ju en perfekt tid att återhämta sig efter en operation. Sjäv hoppas jag på innan jul :-)
Christer.
Christer, du är makalös som är så positiv.
Modiga du! Det är bra, att du orkar kämpa på. Håller tummar och tår verkligen, så att du får det så smärtfritt det bara går!
Lullun, känner mig inte modig, snarare tvärt om faktiskt. Desperat önskan att fungera lite bättre i vardagen gör det här nödvändigt.
Skicka en kommentar