torsdag 4 augusti 2011

Tänk vad jag får vara med om!

Debuten avklarad och jag är mer än nöjd. Publikrekordet slaget mångfalt. Nu har jag inte gjort debut som operasångare, endast som arrangör. Även om jag är van att arrangera är det stor skillnad mot mitt arbete i riksteaterföreningen. I mitt nya arbete är det jag att lita till, i föreningen är vi 9 pers i styrelsen som arbetar hårt. Här har jag visserligen folk att bolla med men jag arbetar ensam. Tufft men också en utmaning jag gillar. Att det sedan som igår blir så otroligt bra och uppskattat, det är bonus. Om jag hade lyckats behålla fokus på mitt förskrivna välkomstanförande hade kvällen varit perfekt. Nu tappade jag bort mig och det blev, är jag rädd lite svamligt från min sida. Jag hoppas och tror ändå att alla förstod att de var välkomna. Svamlade gjorde däremot inte årets artister. Folkets Hus och Parker och Kungliga Musikaliska Akademien har utsett Rebecca Rasmussen till 2011 års Jenny Lind-stipendiat med motiveringen: "Med sin klangrika, varma sopran och innerliga gestaltningsförmåga, fängslar hon med ett moget artisteri." Rebecca Rasmussen går sista året på Operahögskolan i Stockholm


Markus Pettersson är från Rengsjö i Hälsingland. Efter sångstudier vid Vadstena Folkhögskolas musiklinje fortsatte studierna vid Operahögskolan i Stockholm där han i höst påbörjar sitt sista studieår. Nedan ett Youtube klipp, inte från igår, men som ett smakprov.

Ett år kvar på operahögskolan, vad månne det bliva??

Dmitry Tyapkin är född i Ryssland, Archangelsk och efter pianostudier vid bl.a. Musikhögskolan i Sankt Petersburg, kom han till Sverige för vidare studier, bl.a. vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. För närvarande studerar han vid Operahögskolan i Stockholm, repetitörslinjen.
Läs mer om Dmitry här.


Publiken i Uddevalla kyrka visa med översvallande tydlighet att de var nöjda. Så underbart med bravorop, visslingar och allsköns läte för att visa sin entusiasm och sitt gillande. Många torkade tårar och sista applåden var stående. Jag konstaterar att även om jag har en del att lära och lite att öva på är det ingen tvekan om att jag fått världens roligaste arbete. Tänk vad jag får vara med om!

4 kommentarer:

Tulippa sa...

Nej, du svamlade inte så det märktes - jag tyckte det var starkt av dig att stå och tala i en fullsatt kyrka! Jag vet ju hur nervös jag var i början i klassrummen, och då var det bara ca 30 åhörare, här var väl minst 300? Tolv timmar efter konserten är jag fortfarande glad.

Fritt ur hjärtat sa...

Tulippa, tack snälla. Tänk så knstig det är med vad man upplever själv och vad andra ser och hör. Nu har jag hört från så många håll att det var bra att jag börjar tro på det:-)

Anders Nilsson sa...

Skoj, och att få ha det som jobb är väl ännu bättre. :)

Fritt ur hjärtat sa...

Anders, det är verkligen otroligt!