Stilla avsked.

Så har mormor gått till ro. En liten stilla begravningsakt där jag läste en text, blev precis så lagom och bra som alla önskade tror jag. När någon dör av hög ålder är det verkligen odramatiskt även om saknaden naturligtvis finns. Vi tog avskedskaffet i Folkets Hus. Eftersom begravningen var borgerlig känndes det fullt naturligt att bjuda in till "mitt" hus.
Annars fortsätter det rulla på i hundranittio. Jag ser än en gång över arbets och frittidssituationen. Väl medveten om att det inte är hållbart med detta tempo, slit, stress och långa dagar.Svårt för en eldsjäl som jag att välja vilka uppdrag som måste väljas bort, men jag har i alla fall börjat.
Ska också bli ännu bättre på att säga nej till arbetsinsatser på min fritid, måste få lite fritid och vara hemma också.
Helgen som gick var full av intryck.Efter begravningskaffet kastade jag mig på en buss och for till Göteborg.
 Hammarkullen närmare bestämt, där fanns redan folk ur Folkets Hus personal och styrelse för en utbildning. Roligt att kunna hitta på inspirerade saker ihop, ett gemensamt avstamp fram emot nya mål.

Direkt efter Hammarkullen var det till att byta övernattningsväska och min syster och jag for till Slussens pensionat  för vila, mat, övernattning och en musikalisk upplevelse. En kort men intensiv helg som jag väl behövde.

Daniel Lemma på Slussens pensionat- 
Utsikten från terrassen på slussen.