Av olika skäl har jag behövt skingra mina tankar idag. DÅ blir jag oerhört effektiv. Full fokus på det jag gör och inte tid till några andra tankar. Således har jag idag kokat 25 liter rotsaks soppa, gjort en jättestor kålpudding och en låda i ugnen av palsternacka och morötter. Nu håller jag på att förpacka och frysa in. Så den här förhållandevis jobbiga dagen kommer vi att ha nytta av i flera månader! Men vad det luktar i huset, kål, det är inget vidare doftämne:-)))
Nisses växter fungerar också som terapi för mig. Där var jag en kort sväng när det var saxofonlektion. Halva priset på perenner!! LYCKA!! Fick Riddarsporrar i olika färg och Rudbeckia "Magnus" det stod på min "vill ha lista" så egentligen var det inga impulsköp. Jag vet exakt var de ska planteras. 7 växter kom jag hem med och hade betalt 126 kronor. Måste nog ta en sväng i morgon också....
Så var det ju måndag igen, vi skulle kolla trappan bakom polisstationen och se vart den ledde. Jösses vad vi gick, det var så högt, så många trappsteg. Men det är en bortglömd del av stan. trappan är kriminellt trasig och alla bänkar helt nednötta. På toppen vet vi faktiskt inte vad det varit men något med kommunikation och möjligen krig??? Det var en bedövande utsikt. Precis hela stan såg man. Nästa gång tar vi var sin röd påse med, det var skräpigt värre, verkligen bortglömt! Väl uppe öppnade jag väskan för att få fram kameran och föreviga, då först märker jag att kameran ligger kvar hemma i hallen! Så ni får helt enkelt tro mig på mitt ord när jag säger att vi gick ända upp! Theodor började efter halva vägen säga " varför torterar du ditt barn på det här sättet?" Jaaaaa, det kan man ju fråga sig! I synnerhet som jag fortfarande inte vet vad berget heter eller vad det varit där. Men den gåtan kanske någon kan hjälpa mig att lösa??
4 kommentarer:
Det måste väl vara Kålgårdsberget. På toppen finns en vattenreservoar och man står på taket till den. Skam till sägandes har jag nog inte varit där i år. Men förskräckligt igenväxt var det förra gången jag var där. Kan de ha röjt sedan dess? Om du såg stan menar jag. Betongfundamentet i ena kanten av vattenreservoaren hade med skyddsrummet inne i berget att göra.
Men så himskans högt är det väl ändå inte upp på Kålgårdsberget? Ett av barndomens vanligaste promenadstråk tillsammans med föräldrarna. Just den trappan var dock inte den vanligaste vägen vi gick. Man mötte alltid folk på de där promenaderna, lustigt om detta berg mitt i stan skulle ha blivit så anonymt att uddevallabor inte ens vet namnet. Gunnar kan säkert berätta varför det heter Kålgårdsberget, så slipper jag vara besserwisser...
Tänk va, jag gissade att det nog av någon ologisk andledning skulle vara Kålgårdsberget. Jag får bara inte ihop att det skulle räcka ända upp till Lotsarnaskålhage. Jag antar att det i gamla tider varít mer sammanhängande.
Högt, tja allt är väl relativt, men med trasiga knä och en tioåring som känner sig torterad så nog känndes det högt. Högre än Skansen och högre än Klocktornsberget konstaterade vi.
Så röjt var det nog inte men uppe på muren kom man över en del sly.
Tack för era svar. Simone
Tack för tipset om halva priset på perenner på Nisses. Behöver också nytt!
/Anna-Lena
Skicka en kommentar