Tvära kast i livet!

Efter att ha suttit och deppat hela dagen, jobbat med att tömma album och gråtit floder. SÅ kommer då min bästa vän på en snabb bit mat och så iväg! Vi anländer till Östraboteatern tio i sju och alldeles efter sju äntrar JONAS GARDELL scenen.

SJÄLVKLART har vi platser mitt i mitten, på raden längst fram. När Jonas går fam och frågar om vi som valt att sitta längst fram är riktigt kloka, ja då tvivlade jag en kort sekund...

Sedan bröt "helvetet" lös. Ja ursäkta mig men jag hittade inget annat ord. (kanske ändrar när jag hittat något) Vi fullkomligt kastades in i ett enda långt asgarv. Det gjorde ont i varenda muskel, så mycket skrattade jag. Magen knöt sig, jag hostade, kippade efter luft , tårarna rann, vred mig och höll på att ramla ur stolen. DÅ

vände han handlingen och blev gravallvarlig. En sann poet som berättar med vackra ord, det handlar om att vi alla är gäster i varandras liv. Så fantastiskt bra. Ja, man hann hämta andan. Sedan var det dags igen. Nästa salva från scenen och nya asgarv. Innan vi hann blinka höll Åse en väldigt stor, sladdrig och påklädd lössnopp!!! Vet knappt hur det gick till men som vi skrattade. SÅ fick denna annars så gräsliga dag en värdig avslutning. Jag tror jag sett allt den här mannen gjort, och jag kommer fortsätta se det han gör. Jonas Gardell får väldigt gärna vara en tillfällig gäst i mitt liv.