Dömt att misslyckas!

Ibland är det konstigt att man gör saker, alltså saker som på förhand är dömda att misslyckas. Till exempel så har jag idag börjat med matchen mot min övervikt. Äter bra gör jag redan, alltså är det motionen jag tillsätter.

Har läst att 30 minuters promenad per dag gör underverk. Sagt och gjort, i morse när sonen trampade mot skolan låste jag dörren, tittade på klockan och gav mig av. Tycker att morgnarna är bästa tiden för benet så det är bäst att gå då. Efter 10 minuters promenad haltade jag så illa att jag funderade på hur jag skulle komma hem......Skulle naturligtvis gått med kryckorna. Men eftersom morgnarna är sämsta tiden för min axel går de ekvationen inte ihop. Hopplöst eller?? får väl se imorgon. Kampen går vidare!

Sonen ska idag ta spruta i skolan. Var på apoteket igår och köpte Emlaplåster. Sedan satt jag vid frukosten och berättade varför det är bra att ta spruta. Känns som om det också har rätt stor potential att misslyckas. Hur klok han än är, lär han inte gå på att det är som ett myggbett, med fördelen att det inte kliar efteråt!

Funderar också på forumet. Är det dömt att misslyckas? Vi är några tappra själar som försöker hålla skenet uppe och trädgårdsprata som förut. Några letar positiva saker med det nya. Som någon sorts desperat önskan att det måste vara bra. Man drar fram ett par saker som kanske är något bättre än på den förra forumtiden. Men kan det verkligen uppvägas av allt som raserats?? Alla som plockat bort sina bilder och sina bidrag till de fantastiska listorna. Kan det verkligen förändra det faktum att många, inte bara experter utan verkligen många har flytt för att inte komma åter. Jag bara undrar, är inte detta dömt att misslyckas??

Jag gruvar mig för jul. Kanske är det inte så att den misslyckas:-) Men jag gillar jul, eller gjorde det förut i alla fall. Därför är julen ett enda stort krav nu. Istället för att tycka det är roligt att putsa fönster, byta gardiner och få upp alla ljusstakar, så bävar jag för all hjälp jag kommer att tvingas be om. Där kommer jag säkert att misslyckas, alltså gör jag det själv och får lagom till jul mer ont än vanligt och så kanske julen är dömd att misslyckas trots allt!

Eller också sänker jag kraven på mig själv och tar bort en massa måste. För det är ju inte dömt att misslyckas;-) ELLER??