Ja, jag blir inte alls sur, tar inte heller åt mig, snarare håller jag med. Även om jag inser det omöjliga. Jag tänker på Annas inlägg. Visst är det sorgligt!!
Till någons försvar, jag vet inte vems, kan jag säga att alliansen förhalat det hela ytterligare ett år, utredningen var visst klar, föreningsutvecklarna hade sagt sitt. DÅ kom mäktiga män från en eller 2 föreningar och sa att, näää, så här vill vi... ALLA vill det. Okej, ett års extra långbänk, beslutet att börja jobba tas och då kommer nya signaler. Nej vi "andra" tycket inte så egentligen... Det ska faan till att vara politiker!
Som jag ser det finns en enda ska att göra. Det är att gå samman, samla åsikter, tankar och göra sin röst hörd. Ett splittrat idrotts- förenings -liv blir allt för svårhanterligt, vem ska man tillmötesgå.
Nu tror jag benhårt på den skiss jag såg sist möte, tydlig tillbakagång åt det förslaget som man pratat om redan från början. Min förhoppning är så klart att de nya tillskotten frigör tid i de gamla hallarna, för de försvinner ju inte.
Problemet är att de styrande vill att alla hallar och anläggningar skall ägas eller åtminstone skötas av föreningar, kommunen ska inte driva något. Eftersom jag är mycket föreningsengagerad, ser jag problem med den lösningen. Föreningar i alla led går på knäna med för få aktiva. Det är tufft att få verksamheten hållbar, än tuffare att driva anläggningar.
Men jag är ersättare i opposition, vad ska jag göra åt saken....
1 kommentar:
Är man i opposition så är man. Om besluten går emot så driv frågan på det sättet att kommunen ej skall gå i borgen för lån eller ge några garantier för driften. Det brukar bli dyrare med dessa åtaganden när konkursen är ett faktum. Tyvärr blir det alltid problem med glädjekalkyler när kommunen borgar/garanterar. Försvinner sedan en eller flera av de få eldsjälar som finns kvar brukar resten tappa sugen och då blir det också problem.
Skicka en kommentar