Frö för det gröna folkhemmet kanske?

Drömrabatten, tänk så mycket man kan göra med lite frö.

Tänk om jag kunde så ett frö! Tanken smyger sig på, alla andra gör det ju. De verkar så grymt engagerade av att det närmar sig såtider. Ett evigt tjat om kataloger, urval, rariteter och mer odlarvänliga sorter. I de pratet lyser en längtan igenom. Längtan efter vår, sommar, sol och värme. Men också lusten att skapa, att så ett frö, vårda det så att det blir en planta, se ett nytt liv födas.

Usch så poetiskt, jag tror jag spyr! ;-) Hur många gånger jag fallit för frestelsen vet jag inte, jag och frö går bara inte ihop! Får torrt konstatera att jag SUGER på frö!

Lite motvilligt beundrar jag de som orkar, inte de som har växthus eller perfekta små rum i källaren. De som inte har allt de, de som kämpar med sålådor på fönsterbläcken, med extralampor, sprayflaskor och ett evigt kikande, luftande och flyttande. Jag tror jag provat allt. INGET har lyckats. Jag kan inte säga om en enda planta i min trädgård, att, det har jag sått och fött upp.

Däremot tigger jag flitigt från andra! Fördelen med frösådder är att det blir så mycket, det är en fördel för oss som bara inte kan. Vi kan få en släng av sleven, tigga lite av det överblivna. Inte fy skam det heller.

Just idag tröstar jag mig med alla andra frö jag sår. Frö hos folk, både kända och okända. Frö om att man ska bry sig, engagera sig. Frö om att miljöfrågorna är viktiga, att vi är viktiga för framtiden. Frö om att det är viktigt att följa med politiskt, att man ska bilda sig en uppfattning. Inga dåliga frö det heller om jag får säga det själv. Frö för det gröna folkhemmet kanske?!