Vintern är på väg.

Det viner i knutarna, skottkärran har med buller och brak blåst omkull. Våra sköna promenader blir mer och mer motvilliga. Ett snöväder lär vara på väg, än märks det knappt, det är några småkorn inte mer. Men blåsten är över 13 sekundmeter, då är det kuling. Bistert är bara förnamnet.

Igår tog maken och jag en timma för oss själva, vi åkte in till museet för att förlusta oss. Jag säger det igen, det jag en gång förut sagt, Samtidskonst, vad är det egentligen??? Inte är det samtida med mig i alla fall! Jag fattar inte vad det är jag ska uppskatta. Däremot blir jag full i skratt av att någon har som yrke att å fullt allvar bedöma vilka alster som ska med på utställningen.

Det är femårskladd slog maken fast och så tog vi en extra sväng in i Midvinterfesten istället. Där finns så mycket vackert att jag dånar!! Önskar mig en större plånbok men löser det hela genom att inte köpa något alls.

Vad skulle jag behöva köpa förresten?? Var och hämtade mina älsklingstofflor och plånboken igår, så nu klarar jag mig ett år till!

Avslutade dagen igår med att gå på repskapsmöte med Socialdemokraterna. Det blev en historielektion, rätt intressant men som lektioner annars tenderade den att bli lite långrandig. Jag hade haft dåligt med mynt och fick bara parkera till 19.35, automaten tar inte kort och då stod jag mig slätt. Nu har ju Erik tagit över, får väl hoppas han ändrar på det!

När nu vintern är på väg får jag en viss ångest och längtar alldeles väldigt efter sommaren. Därför bjuder jag på en kavalkad av lite sommarbilder.

Min allra bästa present någonsin, Klätterställningen för min Madame Alfred Carrier. Silverkulan hade jag kikat på hos Nisses men inte vetat var jag skulle sätta. När jag såg ställningen, blev det självklart!

Krukorna som skulle dölja fjärrvärmeskåpet, en lyckad kombination. Även om de inte dolde skåpet helt. Här har jag i höst satt en Clematis som ska klättra istället. Det blir sommarens experiment.

Trädgårdshandskarna ligger på bordet, verktygslådan står på stolen. Förmodligen är jag inne och hämtar något att dricka. Ser ni den klarblå himlen Jag längtar tills jag kan slå mig ner på min framsida igen.

Min Bonica, en helt fantastisk ros som blommar oavbrutet hela sommaren och långt inpå hösten. Den står längst in i Fjärilsrabatten och döljer "benen" på min Budlejha.

Jag längtar efter sommaren men alla säger och allt pekar på att, Vintern är på väg