måndag 11 februari 2008

Jag är inte döende!


Vård av nära anhörig var inte att tänka på, det är för döende folk. Så illa däran är jag inte! Tack och lov. Men det känns som om det saknas en bit i vårt system!? Välfärdssystemet ni vet...

Om någon inte klarar sig själv och det som förut klarats av, så får man ingen hjälp. Alltså om man är ung och gift!!

Fick tips om att vi ska försöka få 25 % vård av barn, för att jag som ordinarie vårdare inte kan. Det var ett klokt förslag, men det är befängt att systemet är till för döende, eller ingen! Man kan drabbas i livet och faktiskt behöva hjälp, utan att för den skull vara döende.





En annan lösning är naturligtvis att skaffa
hemhjälp! :-) Men då får jag väl lämna partiet! Det är det kanske inte värt:-) Vi har bestämt att lugna oss lite och se, det kanske går över förväntan.




Har istället för att gräva ner mig i detta mer ägnat dagen åt foto. Fast det var en stor överdrift! När sonen spelade sax gick jag en promenad i Margretegärdeparken och letade efter vårtecken.
Ni ser ju att jag hittade jag hittade massor, De är vår :-)


Alla foton är tagna idag mellan 14.40 & 15.10.

Ville ju visa

Lullun på Grönland hur långt våren kommit här, att bara ta kort på en gräsmatta var inte så kul, nu blev det istället närbilder av blommor.




Jag övar än, har inte fått riktig kläm på närbilderna men jag håller på att lära mig. Det kan bara bli bättre. Hoppas få till det riktigt bra imorgon när jag ska vara i Botaniska. I växthuset slipper man darra av köld när man fotar. Ser verkligen fram emot det. Botaniska är ett led i min egen förberedelse för operationen, jag samlar kraft, men jag är inte döende!


4 kommentarer:

Lullun sa...

Oj, det tycks bli ett problem för dig det där med tiden & vården. Hoppas att det löser sig på något sätt.
Men du, dina foton är ju jättefina och otroligt att våren har kommit så långt redan! Eller kanske snarare, att vintern aldrig kom. Jag tackar och bugar för detta inlägg! :-)

Fritt ur hjärtat sa...

Det var så lite så! Bara roligt:-)

Anonym sa...

Hjälp kan man inte ens få när man är helt ensamstående och sjuk, om man inte behöver hemsjukvård eller så förstås. Jag var tvungen att ställa in en operation för några år sedan när barnen var 7-10 för att det inte fanns någon hjälp att få med det som behövdes kring just barnen ens när jag låg på sjukhus. Nope sånt har man väl ändå egna nätverk som kan klara sa man surt på stadsdelsförvaltningen och försäkringskassa. Inte ens om något barn blev sjukt skulle jag kunna få hjälp! Inte skulle någon kompis eller släkting kunna rycka in för vård av barn med sjuk vårdnadshavare, det gäller bara om det finns två vårdnadshavare i livet! Har man den dåliga smaken att bli änka medan barnen är små ska man ha den goda smaken att klara sig själv.

Fritt ur hjärtat sa...

Annaa, visst blir man förvånad! Jag troddeverkligen det fanns något sorts system för sådana här situationer. Nu är vi 2 och envisa typer, med nätverk i närheten så vi löser det. Men jag tycker det är riktigt dåligt. Att vara ensam som du och systemet glappar måste vara en rejäl tabbe. Jag börjar direkt fundera på hur man påverkar....