I morse när sonen vaknade fick han Emlaplåster i armvecken. Vi har haft en remiss liggande som ett dåligt samvete, 4 rör blod ska dom ta. HUR skall jag förmå honom till det?! VI tar en lugn morgon, han får hjälp med både mackor och tandborstning, för inte kan man böja armarna när det sitter stora kladdiga plåster ivägen;-)
Jag påminner honom om stelkrampssprutan, den kändes inte alls tack vare Emlan. Vi var på labb vid halv nio, lämnade remissen och sa, det finns fler i datorn. Hon såg på mig som om jag var en utomjording.... Ja, men sa jag Doktorn skrev in det i datorn, du ser där vad han vill ha. Nej, det går inte, så jobbar vi inte.... Så trött jag blir! Vad är problemet?! Hon ringde barn som blev lika trötta som jag och sa enkelt, det är lika bra de kommer upp till oss.
Så blev det ny väntan och tålamodet började tryta hos den unge "blodgivaren". Väl inne i stolen, sa han frankt. NEJ JAG VILL INTE! Så drog han undan armen. Oj, oj, nu är goda råd dyra;-) Inte hjälper det att skälla... Hmmmm jag fortsatte att peppa, detta klarar du! Inte värre än ett myggbett o s v. Sköterskan var också väldigt bra. Hon hämtade in en kollega som skulle "hjälpa" sonen att inte dra undan armen...
När hon tvättade med sprit sved det, säkert på grund av torr hud, men då blev han ledsen. Det var bra! För då gömde han ansiktet i min axel och de stack utan att han märkte något!! Jag viskade i örat att nu var det bara att sitta still, värre än så här blir det inte. Är jag inte värd en muta då frågade han, fortfarande djupt inborrad i axeln. Absolut sa jag, vad vill du ha?? Jag var beredd på att betala halva Gitarren han vill ha;-) Då sa han 1 glass och tre godisar! Jag lovade detta så klart.
När skolan nu var slut åkte vi till Torp köpcentrum och han fick en mjukglass med både strössel och topping. Gissa om han var glad, laktosintoleransen tillåter inte detta så det var ett stort ögonblick. Ont i magen får han men det tycker han att det är värt. Jag har i alla fall betalt skulden till dagens hjälte.
5 kommentarer:
Men bra det fick ett lyckligt slut tillslut. Även om det nu väntar magont. Stackaren.
Ja, jösses, det gick fint och det är jag tacksam för. Hittar de inget nu skal de göra en hudbiopsi men då får ha lite sovgas.
En väl förtjänt mjukglass, något billigare än en halv gitarr...;) Hoppas magen inte märker av nåt!!
Så duktigt av honom! Hur gammal är han? Jag funderar på om man inte skulle kunna göra glass av laktosfri mjölk? En glassmaskin och sedan är saken biff, han skulle kunna äta hur mycket glass han ville!
Nina, defenitivt ett bra "avtal" för mig.
Marianne, glassmaskin har jag inte ens tänkt på! I vanliga fall är laktosfritt inget problem och man lär sig alla produkter, men mjukglass, finns bara inte som laktosfri. Skulle kunna vara en affärsidé:-) Han är 11 år.
Skicka en kommentar