Det har smattrat på markisen i natt. Jag har inte sovit nåt för benet har värkt ikapp med axeln. Legat och lyssnat på blåsten och regnet. När jag kollade regnmätaren nu nådde det inte ens upp till första mm strecket. En droppe botar ingen torka.
Har skickat iväg sonen med packning för friluftsdag, badkläder och mat. Synd om dem som drabbas av det här vädret när tre veckor varit helt annorlunda.
Egentligen har jag bråttom! Men jag orkar inte riktigt med det. Min bror kommer om en kvart för att hjälpa mig köpa singel på Fröland, han är snäll som ställer upp med både kärra, bil och som chaufför. Det är de utgrävda rabatterna som skall fyllas med sten. Bland stenen skall sedan in några plattor som jag kan ha krukor på och vips har jag fått en er lättskött trädgård. Maken som skall köra stenen till baksidan av huset har sedan sin helg räddad.
Undrar om jag någonsin kan räkna ut vad det kostat och kostar att anpassa livet efter mina skador, förmodligen bäst att inte tänka på det.
Efter körningen med brorsan bär det så av till Blåkulla för nämndmöte. Maken föreslog att jag skulle vara hemma idag eftersom jag är riktigt dålig, men så kom han på, på mötet sitter du ju still, det blir nog bra. Har bestämt mig för att ransonera min frågvishet idag, kände mig mycket besvärlig sist det vill jag inte upprepa.
1 kommentar:
Roligt att läsa en reflekterade människas funderingar.
Tänk så LIKA vi är alla i någon bemärkelse (kommer jag att tänka på när jag tar del av dina tankar), vilket tycks vara ointressant. Det intressanta tycks vara att ta reda på hur OLIKA vi är så att vi kan utesluta någon ur gemenskapen - typ.
mvh från djupingen Anja
Skicka en kommentar