Jag kan vara tyst, fick en knasig, konstig och nästan lite förolämpande kommentar av en granne igår. Jag förblev tyst. Förvånade mig själv när jag tänkte, hon tänkte inte på vad hon sa. Kanske behövde jag inte gå i svarsställning för jag vet att vi umgås med våra barn,i familjen har vi gemensamma intresse, inget jag behöver basunera ut, jag vet. Att då få sådant skrivet på näsan kändes märkligt. Än märkligare var min tystnad och leendet till svar. Jag kan, ibland.
"Ibland står det efter genomförd koll, det gick inte att hitta några stavfel, då blir jag glad, ibland"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar