Slipad!

Idag har jag funderat mycket, många år bakåt i tiden och även helt nyss har det hänt saker som jag bara sväljer och går vidare. Jag är ödmjuk och tror verkligen att alla gör så gott de kan, när någon gör mig illa tänker jag att det ändå gör sitt bästa. Men nu verkar det som om jag fått nog. Varför skall jag blanda mig med folk som är missunsamma och inte vill någon annan väl? Som hycklar och är fördomsfulla. Kanske beror det på hela min livssituation, jag behöver inte männisor som tar kraft ifrån mig. Jag har fått så nog!

Efter helgens alla festligheter har jag växt i mina tankar tror jag. Jag har bestämt att inte backa mer. Om jag inte står på mig gör någon annan det. Kommer ni ihåg Grynet?! Hon sa alltid - "TA INGEN SKIT!" nä så från och med nu skall jag inte göra det.

Allt detta funderade jag ut när jag under några timmar i eftermiddag gav mig på en möbel och altanräcket med slipmaskin. Det behövdes, men även jag behöver bli slipad;-) Syrran säger ofta att jag är så snäll så jag är dum. Jag skall sluta med det nu, från och med nu är det upp till kamp. TA INGEN SKIT!