måndag 7 juli 2008

112 var god leta.

Tog sonen till Gustafsberg idag, fick lappsjuka och ville ha en fika någon annan stans än i hemmet. När vi körde ned mot Snäckan tyckte jag restaurangen blivit så snygg så jag sa, -att efter fikan går vi sakta uppåt och tar ett par bilder av gaveln.

Vi gjorde så, men när jag kom närmare såg jag att fönstren inte var färdiga, då ville jag inte ta foto eftersom det skulle skämma helhetsintrycket, fasadfärgen är riktigt snygg. Jag väntar lite med bilder. Släntrar så förbi och ser en dam ligga platt på marken, en man står lutad över henne och vinkar på hjälp. Jäklar att man kan få sån fart på 4 ben:-) Stackars sonen, detta händer hela tiden, det är alltid något när vi är ute! Men han är van, går på behörigt avstånd och sätter sig och väntar.

Vi ringde ambulans, jag var ganska påstridig, litar på min yrkeskunskap och instinkt, damen var yr, visste inte hur hon ramlat, fallit rakt på ansiktet utan att ta emot sig det minsta, något sa mig att hon inte snubblat. Bättre ambulans en gång för mycket än en gång för lite.

Vi stod där och väntade på ambulansen, jag hörde sirener, då ringer telefonen, larmcentralen frågar om det är vid gästhamnen?! Gustafsberg, gästhamn, nej, vandrarhem, Badrestaurangen, Gamla kurorten, Badorten. Herregud hur svårt kan det va?! Jag tror att de svängt vid Skeppsviken, därför hörde jag sirener men de kom aldrig, vi väntade säkert 10 minuter. Även om jag inte skulle klara en GPS så skulle kanske ambulansen ha nytta av dem.

När ambulansen äntligen kom avvek jag omgående, att stå är inte bra för mitt ben och jag hade ju lagt ifrån mig kryckorna för att vara behjälplig, man är ju ganska chockad som sällskap också när någon ramlar handlöst i ens sällskap. Det har jag lärt mig, på jobbet, de som står och ser på har de värst, så jag pratade mycket med mannen som var med. När damen fått en filt om sig och något under huvudet höll jag bara koll på att hon var vid medvetande.Men avvek direkt jag "lämnat rapport" till personalen Sonen satt troget och väntade. Han ville veta varför hon blödde så mycket men annars sa han inte mycket.

Pratade på min väg tillbaks till bilen med en målare, han förklarade proceduren med fönstren och fasaden. Han gjorde också reklam för maten och den nya krögaren. Helt fantastisk sa han:-) Så nu försöker jag övertala maken att äta lunch med mig imorgon, har man flextid kan man väl offra lite på frugan och ta en lunch. Det tycker i alla fall jag. "Målarn" sa , när jag sa att trapporna nog är ett problem att han skulle ta mig på ryggen!! SÅ vem vet det kanske blir ett uttalande han får ångra:-) Men än vet jag ju inte om jag lyckas övertala maken!?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hemskt när sådant hinner, tur att du ringde ambulansen! De får väl alla larmen till göteborg numera, så de kan ju ibte alls förklara hur ambulansförarna skall ta sig fram. Här i skaraborg kan de köra så vilse om det blir fel att de inte lär hinna fram i tid om detr vill sig illa. Så många små skogsvägar vi har överallt här.
Christer vid transjön.

Gunnar Klasson sa...

Förmodar att du ringde från mobiltelefon? Om du har Telia kan SOS se var du står så det borde vara lätt. Snart skall SOS kunna se alla operatörers mobiler. Om det inte redan är så.

Fritt ur hjärtat sa...

Christer, jag är rätt "kall" när sådant här händer, jobb på en akutavdelning har fått mig att ta det mesta med fattning. Men att inte kunn alita på att ambulansen kommer är ju lite nervigt förstås.

Gunnar, den andra mannen hade fått upp sin mobil när jag kom fram, så värsta snabb är jag ju inte, även om det sannerligen gick fortare än vanligt... Jag har telia, skall tänka på det en annan gång.