Jo, jag vet att man ska! Men måste man?? Jag har faktiskt varit tacksam hela dagen, för gårdagen, lite för imorgon också. Men nu tryter orken... Jag har slutat med min värkmedicin, går bara på Alvedon och det räcker ingenstans. Men den där jäkla operationen jag skall klämma in på måndag tillåter inte att jag äter medicinen. Det är bara att ge sig, mer stillhet och mer ont.
Som om inte det är nog har jag idag sett att ena Marsvinet Frutti, den minsta svartvita godingen har en liten skada eller något i ögat. Måste alltså till en veterinär. Får ringa omgående imorgon, ögat ser rätt ok ut men jag vill inte att hon skall gå med det, kan behöva ögondroppar. Man har väl sett veterinärerna :-))
För detta behöver jag väl inte vara tacksam... lite gnäll kan väl slippa igenom också även om jag är Glad och tacksam för annat;-)
4 kommentarer:
Jag vet hur det känns att ha ont, inte få ta sin medicin och vara rädd för operationen.
Usch, jag hoppas verkligen att värken inte blir värre. Tänker på dig!
Hoppas nu att det blir bra på måndag med operationen. Är du nervös?
Och det där med att vara tacksam och inte gnälla.
Självklart ska man vara tacksam för allt ba man har i sitt liv. MEN detta medför ju inte automatiskt att man inte ska få gnälla och känna ilksa, frustration, ledsnad eller vemod över sådant i livet som man tycker är jobbigt. Det kan vara allt från "vardagliga motgångar" till livskriser. Man msåte få ventilera. man måste få känna! Oavset om man tycker det känsn som "fjuttiga problem" så tror jag det är viktigt att ändå få känna så. I ens eget liv är alla problem jobbiga. Stora som små.
Kram!!!
Det är i högsta grad tillåtet och till och med nödvändigt att visa sina ÄKTA känslor.
Livet är inte bara positivt, som bekant, och räkmackor att glida på finns inte allt för många.
Att trycka ner sina känslor är farligt, farligt.
Dessutom, varje dag är en ny dag! Allt kan hända.
Lycka till på måndag.
lae, ja inte är det roligt, svårt att behålla humöret.
Saltistjejen, har du tid att läsa bloggar;-) Trodde Ella tog all din tid. Jag har inte kommenterat hos dig det sista men jag läser varje nytt inlägg. Slås av att ni gör väldigt mycket och undrar ibland om inte det bidrar till att du är trött. Man är trött som nybliven mamma men inte är det dumt att låsa in sig och bebisen och bara vara. Fast ni kanske gör det också, men berättar om det andra.
Att jag är gnällig nu känns konstigt! Jag är så konstruktiv, finns det något positivt att hitta så gör jag det, men nu har det varit svårt ett tag. Måste också berätta att det inte är benet som skall opereras nu!! Jag har alvarliga cellförändringar på livmodern så det är den som skall tas bort. Ett enkelt ingrepp jag är hemme efter ett par dagar. Måste säga att operationsplaneraren var väldigt rar som räknade ut hur tätt operationerna kunde komma utan att jag skulle bli helt slut. SÅ när livmodern är borta på måndag får jag börja med mina mediciner igen, tills nästa operation. Jag är ändå rädd! Ett kirurgiskt ingrepp i högsmarvärme, tro mig kan det gå fel för mig så gör det de!!!
Solnasnackarn, du har så rätt så rätt. Men jag avskyr att inte känna igen mig själv. Gråtmild och gnällig ingen marginal. Usch! Räckmackan har jag aldrig glidit på det måste jag tillstå, men jag unnar andra att göra det. Min väninna sger ofta att det finns folk som gnäller för skoskav och så finns det såna som jag;-) Så jag brukar fixa det bättre än nu, men någon gång tar väl mina krafter och lite slut.
Skicka en kommentar