Bara att konstatera jag är kass!Jag tycker det är trevligare att prata med folk, vanligt småprat, än att pracka på dem mina åsikter. Jag blir aldrig någon fullblodspolitiker! Har ju ända sedan jag började, funderat på att sluta, det är dags att fundera färdigt nu!!! Kan man vara politisk, intresserad, aktiv, engagerad, utan att gilla torgmöte?? Jag vet inte, nån måste ta fighten, men jag är helt klart dålig på att fightas.
4 kommentarer:
Det här ämnet ligger mig varmt om hjärtat! Jag har ursvårt med torgmöten där min roll ska vara att gå fram till folk och "värva". Valstuga blir det inte mer för mig heller. Jag kan stå där och prata med folk som kommer fram och vill fråga om något, men det är ju inte meningen man ska göra, man ska vara aktiv, rusa fram till förbipasserande och "värva". Det är så konstigt det där, hierarkien i partiet är grundmurad, politiken sköts uppifrån, som gräsrot har man bara två uppgifter; delta i nomineringar så att demokratin blir klanderfri (däremot aldrig komma med förslag som viker från linjen som redan är förutbestämd då är man bara besvärlig) och värva nya medlemmar.
Efter senaste valet har det inte heller funnits något vettigt material att sticka i händerna på människor. Meningen är att man ska kasta sig över människor med kort och blanketter där de ska skriva ned vad de vill. Och helst kryssa i rutan för att bli "supporter" - det är det senaste sättet att värva. Men blir medlem men det känns liksom lite mindre förpliktigande. Nu pratar man mycket här om att vi måste bli ännu bättre på uppsökande verksamhet, ut på gator och torg, knacka dörr för att "lyssna av vad folk vill". Jag är övertygad om att en massa människor vill veta vad s tycker i en massa frågor. Hur fan ska man värva medlemmar genom att fråga "vad tycker du?"
S hade en gång i tiden en stabil basorganisation. Det har man inte längre. Det är inte konstigt. Den hierarkiska modellen passar inte in i ett modernt samhälle. I Stockholm riskerar det att innebära en valförlust till.
annaa, vi är nog väldigt lika. Jag sitter gärna vid en valstuga eller till och med på torget, om maerialet runt mig ger en fingervisning så folk kan komma fram och prata. DÅ pratar jag så gärna! Jag vill prata om politik, om vad vi tycker och vad vi gör. Men jag vägrar ta ett steg fram som en annan försäljare och pracka på folk något de inte frågat efter. Jag undrar verkligen om man ändå kan tro sig bli/vara en bra politiker?! tillför jag något ändå? Är det bra att folk som inte är gåpåiga finns i andra sammanhang, nämnder och annat där samarbetsförmåga är hyfsat viktigt... Jag tycker det är skitsvårt, frågar jag verkar jag tigga beröm och det gör jag inte, jag vet min kapacitet, frågan är om min kapacitet är nog....Jag har också oerhört svårt för den typ av snävhet som finns i politiken, jag vill gärna berömma människor men det är konkurens inom partierna till och med, jag klarar inte det! Bra kanidater är väl att föredra, int någon för lång och trogen tjänst. Oj vad jag svävade ut;-)
Kan det vara att du har så mycket att fajtas för i ditt privatliv just nu att det blir lite för mycket? Inte konstigt om du känner så då. Men dålig på att fajtas tror jag inte att du är - sedan är olika människor bra att fajtas på olika sätt. Du måste använda det sätt du trivs med.
Men som sagt, du har minst sagt mycket om dig ändå just nu.
marianne, kanske ligger det något i det. Har inte tänkt på det. Jag är nog en fighter, men ingen påstridig. Satt mycket vid valstugorna nu vid valet och tyckte det var riktigt kul att prata med all, men då kom de ju frivilligt!
Skicka en kommentar