Ibland undrar jag vad som gör att folk tackar ja till politiska uppdrag. Jag har mig själv som enda referens, det är lite lite... Att jag tackade ja till Kultur och fritidsnämnden berodde på att jag tyckte jag hade kunskap i de ämnen som borde finnas där. Idealisten i mig är helgjuten föreningsmänniska. Jag är med i många, aktiv i några och förstår föreningars villkor ganska väl.
Jag är kulturmissbrukare. Det vill säga, jag kan inte låta bli, är beroende. Vill ha kultur i mitt liv och behöver det. Olika former, måste inte alltid vara sådant jag förstår. Bara det talar till mig. Med de i bakhuvudet trodde jag att jag var lämplig för just den här nämnden.
Jag har förstått att det inte är viktigt. Man lär sig sin nämnds frågor ändå. Frågan är vad som händer när man inte har hjärtat där? Tänka med hjärtat kan man ju inte göra, men nog blir det bra mycket bättre om hjärtat är med på ett hörn? tror jag i alla fall.
Igår förde jag fritidsgårdarna på tal. Jag sa att jag har svårt att förstå att vi ska kunna göra nedskärningar där. Tyvärr hade jag inget förslag på var vi skulle ta pengar istället. Mina besök de senaste tiden gör det oerhört svårt att förstå att fritidsgårdarna ens överlever med mindre pengar än idag.
Då fick jag till svar- Där ser man vad som händer vid besök i verkligheten! Men blir berörd och påverkad, då är det svårt att fatta beslut och vara en ansvarsfull politiker.
Det var som ett knivhugg. Jag trodde på något sätt det var meningen. Att vi skulle känna till våra verksamheter. Men det är sant, det underlättar att inte göra det! Fast är det bättre?!
Sedan detta ständiga tjat om kulturens existensberättigande. Jag börjar förstå att en del sitter i nämnden för att bevaka att det inte blir för mycket. Inte för att det ska bli mycket och bra. Så olika vi tänker.
Vi behöver inget kulturhus i Uddevalla sägs det ibland. Vi bor så nära Göteborg, man tar sig dit på mindre än en timma. Då ser jag rött! Nära till Göteborg?! Säg det till alla de utan bil. Säg de till dem som kan betala en biljett men måste avstå om det tillkommer buss eller tågresa, som kostar. Säg de till dem som har svårt att ta sig till Göteborg. Eller säg det till dem som tycker att en stad i Uddevallas storlek kan ha egen kulturverksamhet.
Sedan finns de de som vill dra in pengarna i kristider från vuxenkulturen. Ta från kulturföreningarna. Det får inte drabba idrottsföreningarna, de har så mycket barnverksamhet. Det måste kunna gå och dra ner på vuxenkulturen.Jag blir alldeles matt. Jag blir svarslös. Jag orkar inte och jag blir ledsen. Jag tycker inte heller det ska drabba barnen. Min fråga blir istället hur någon kan och vågar dra gräns på vad en kulturförening är. Tror vi att kulturföreningar är oviktiga i barns liv. De kan ha såväl direkt som indirekt påverkan och verksamhet på och för barn. Ta en titt i Kultur-Och Fritidsguiden, den delas ut till samtliga hushåll. Där finns ett register på 8 sidor med föreningar. Vad är kultur vad är det inte, vad är vuxet, vad är barn. Vad är viktigt och vad är mindre viktigt?
Vi har tydligen olika skäl när vi tackar ja till uppdrag. I Kultur och fritidsnämnden är det tydligt väldigt olika..... Men en sak är säker. Med sådana här vänner behöver kulturen inga fiender.
2 kommentarer:
Själv tycker jag att politiker som inte är ute i verkligheten borde bannlysas! Det är just sådana politiker som lägger grunden för och bygger upp politikerföraktet! Hur ska man kunna prioritera om man inte verkligen vet vad det handlar om? BRA gjort av dig som är ute i verkligheten! Fortsätt med det, det är sådana politiker vi behöver och vill ha!
Och nu ska jag bli lite motvalls, om du ursäktar : )
Jag vet inte riktigt hur det funkar, men är det inte så att en viss summa avsätts till de olika verksamheterna i en kommun? Typ skolan får så mycket och kulturen får si och sjukvård får dittan och vägar får duttan? Och att det sedan ska fördelas inom verksamheten? Och då måste man prioritera. Det är ju så det funkar för oss alla, ända ner till barnens veckopeng. Man måste prioritera om man vill köpa godis för veckopengen eller spara till ett nytt dataspel. Och likadant måste det ju vara inom kommunerna och de olika verksamhetsgrenarna, att man måste prioritera om man ska lägga pengar på teater eller tavlor. Typ, och väldigt förenklat. Eller så får man i dessa dagar skära rakt av?
Jag vet absolut inte vad som är bäst och var pengarna behövs mest! Men på något sätt måste ju pengarna ändå fördelas, och som sagt, vi måste alla välja och prioritera eftersom vi inte kan få allt.
Marianne, personalen tycker ju också så. Jag har fått klä skott för mycket. Klart an blir påverkad av att se verkligheten.
Sedan undrar jag hur jag skrivit egentligen....när du svarar som du gör. För det är just det jag menar. Man får prioritera. Att då gå in och ifrågasätta en verksamhet känns så avlägset för mig. De olika nämnderna får var sin förutbestämd pott, den ska fördelas till de verksamheter nämnden har i sin förvaltning. Kultur och fritid, innebär ju allt från badplatser, bibliotek och teater, till bröstcanserföreningar, friluftsfrämjande som sköters stugor och spår, fotboll och hembygdsföreningar. Alltså vem kan säga att en verksamhet inte är lika viktig som en annan. Vi måste noga prata, föra dialg och väga på guldvåg nu. Men att peka ut någt som mindre viktigt är omöjligt för mig.
Skicka en kommentar