tisdag 12 maj 2009

Tack älskade Albert och Herbert!

Finner sonen på Tradera. Mamma du måste logga in, jag ska bjuda! -Jaha på vaddå??
-En silverkrycka med runt huvud. Kolla! passar precis till hatten och mina nya finpjucks!

Oj då...sonen bjuder men blir överbjuden. Jag försöker förklara att det kommer fler men han är otröstlig. Undrar så var han fått sin böjelse för att klä sig som en gentleman. Han letar efter monokel också... Vi letar kostym, men har börjat med kavaj och finbyxa. Jag gillar att han klär sig som han vill, han är stark och udda. Är övertygad om att ha så småningom får fatt i en käpp också;-)

Jag hör honom sjunga gamla slagdängor.
"Jag är ute när gumma min är inne. Jag är inne när gumman min går ut. Det är det som är livet på en pinne, och vår kärlek den tar aldrig slut."

Var får du allt ifrån ?? frågar jag. Albert och Herbert svarar han.

De håller alltså än. Han fick boxen i julklapp och älskar dem. Tack älskade Albert och Herbert!

2 kommentarer:

Annaa M sa...

Kul!Hoppas han står på sig. Käppar lär det komma fler av. Spatserkäpp är ett fint gammalt redskap eller vad man nu ska kalla det. Träffade en norrman en gång, en enda gång, veckorna innan jag gifte mig första gången. Han var så otroligt vacker och hade den mest utsökta spatserkäpp med rundad silverkrycka. Den blev liksom en symbol för misstaget med det där äktenskapet som bara höll något år och i själva verket var starkt på väg utför när det inleddes. Norrmannen? Han var säkert gift!

Fritt ur hjärtat sa...

Annaa, jo det kommer fler käppar. Men kommer det fler norrmän;-)
Sonen har just nu en stark och bra period. Vi längtar eftersommarlovet då vi ska andas lite. Det är svårt att hitta sin roll när man är snart tonåring, så vi låter honom hållas.