onsdag 3 juni 2009

Abortmotståndaren Utbult från Uddevalla.

Jag lyssnade på utfrågningen av Roland Utbult i Radioväst igår eftermiddag Inte med ett ord hade reportern med att Utbult är abortmotståndare.

Gudrun Schyman vet att berätta och har skrivit en ilsken debattartikel i Aftonbladet. OJ! Vilken grej. Ska bli spännande att följa utvecklingen. Nu måste jag kolla i Utbults hemsida;-)



10 kommentarer:

Anonym sa...

Aha!
Ulla

Anonym sa...

Det mest skrämmande är väl ändå att han arbetade som lärare på Ramneröd i så många år... Jag är nästan glad att han bytte skolan mot politiken, så att barnen slipper utsättas.
/ F.d. elev

Fritt ur hjärtat sa...

Ulla, precis, man blir så förvånad.

Anonym, du har förmodligen en poäng, jag har inga erfarenheter av honom som lärare.

Bibbi sa...

Hmm. Allt han egentligen har sagt är att 38 000 aborter på ett år är ganska... många. Tycker inte ni det?

Fritt ur hjärtat sa...

Bibbi, kanske att fler ser det så. Gudrun Schyman gör det uppenbarligen inte.

Liselotte Malmqvist sa...

Den som lite tydligare läser vad Roland står i den här frågan ser ganska fort att det han säger rimmar väl med vad just Gudrun Schyman tidigare både hållit med om och skrivit under. Att de många aborterna måste förebyggas med information och upplysning så att antalet oönskade graviditeter kan minska och de barn som kommer till också är välkomna. Är det ett kontroversiellt uttalande? Eller ser vi abortsiffran med 37000 som något både godtagbart och något som ska ge oss anledning till oro?Jag anser att det är ett stort bekymmer inte bara för det liv som avslutas utan också för det trauma som det faktiskt utsätter de gravida föräldrarna för när de måste välja att avsluta gravididteten. Roland Utbults uppfattning ör densamma som delas av både regering och riksdag, om Gudrun Schyman nu valt en annan linje och ser aborter som oproblematiskt så är det en egen linje i svenska familjepolitik som hon och hennes parti tycks ensamma om att företräda. Att vilja minska oänskade graviditeter är alltspå inte detsamma som att vara abortmotståndare. Att vilja minska oänska de graviditeter är inte att vara kvinnofientlig.

Fritt ur hjärtat sa...

Liselott, välkommen hit. Jag har som du ser inte lagt några personliga reflektioner. Mitt inlägg hasndlar om vad Gudrun Shyman säger, jag länkar också till hennes debattartikel. Däremot har jag lusläst Rolands hemsida efter det och ämnar återkomma i ämnet.

Liselotte Malmqvist sa...

Jag tänkte väl som så att just uttrycket i rubriken "abortmotståndaren" faktiskt är en personlig reflektion, eller kanske de nockså hämtades från Gudruns språkbruk. Man får lätt intycket att det är även din egen uppfattning. Själv sätter jag inte likhetstecken mellan abortmotståndare och att ha uppfattningen att vilja minska antalet oönskade graviditeter. Det kanske inte du heller gör,men jag tolkar det som så att Gudsrun Schyman gör det. Så vitt jag vet, säg emot mig om jag har fel, så har Roland inte någonstans gått ut med att han vill förbjuda rätten till abort. Upplys mig gärna om du skulle se det. Det skulle vara av stort intresse att få veta det. Återkommer gärna till din blogg

Fritt ur hjärtat sa...

Liselott, i debattartikeln står att läas "På åttonde plats på Folkpartiets EU-lista står Roland Utbult, en frikyrklig musiker som gjort sig känd för abortmotstånd och familjefundamentalistiska värderingar."
Det är jag refererar till i rubriken.

Andreas Holmberg sa...

Åjavars, abortmotståndare är vi väl alla? (Och totala abortmotståndare är å andra sidan ytterst få). Vad jag vet är abort till och med kriminellt i Sverige under halva graviditeten, trots att fostret även då är en del av kvinnans kropp. Det den mördade abortläkaren George Tiller höll på med i USA skulle han även här i Sverige fått skit för (skulle vi därmed ha blivit medansvariga för hans död - det är ju som om alla vi som går emot Sverigedemokraterna skulle räknas som medskyldiga den dag en AFA-aktivist slår ihjäl en sverigedemokrat!).

Det vi diskuterar är i vilka fall och hur länge aborter ska få provoceras fram. (Abort i bemärkelsen missfall sker ju ändå, men just livsdugliga foster måste has ihjäl med våld, eftersom de annars normalt föds och överlever).

Då kan man av pragmatiska skäl acceptera nuvarande abortlag, som egentligen bara innebär en slags straffrihet upp till 18:e veckan - eftersom gränsdragningarna kan vara så svåra - men i grunden inte tar moralisk ställning (även om den tyvärr ofta tolkas så idag).

Men ju mindre nuvarande abortlag visar sej förenlig med ett aktivt och opinionsbildande arbete mot aborter (aborter kan ju idag t.o.m. ses som ett sätt att få ner antalet oönskade graviditeter - tar man bort det oönskade fostret är ju kvinnan inte oönskat gravid längre!) - desto mindre moraliskt legitim ter sej lagstiftningen.

Kan den däremot förenas med kraftfullt upplysningsarbete - där man inte ständigt behöver väja för hur en abort faktiskt ser ut och vad man faktiskt gör med fostret - och minskade aborttal (åtminstone en justering neråt till övriga Nordens och Europas nivå), så sitter den s.k. fria aborten säkrare. Frihet under ansvar - och här är ju ansvaret extremt stort (etiskt, menar jag, fullt jämförbart med den vikingatida möjligheten att straffritt sätta ut lytta och/eller oönskade nyfödingar i skogen).