En toppendag, något dämpad av rädsla.

Vi började inte dagen särskilt glamoröst. Vi städade. Det ska ju också göras. Så kom maken med present. Ett särskilt munstycke att vattna med, en lång arm så jag kommer åt utan att sträcka armen. Han tänkte på min, nu äntligen färdiga, upphöjda rabatt. Jag blev lika glad för grejen som för tanken.

Det orsakade dåligt samvete hos mig, jag hade inte köpt något. Vi har bestämt tackos och mys till kvällen så jag tänkte det var nog. Åtgärdade misstaget med att bjuda familjen på lunch. Eftersom jag har en förkärlek för Gustafsberg kollade jag snabbt hemsidan och såg att restaurangen var öppen och lunchen igång.

Det blev ett lyckat besök, sonen sa -Här känner man sig som om man är på Nobelmiddagen! Jag förstod han tyckte det var fint. Fiskälskare som han är uppskattade han vittlingen och kommenterade extra deras panering, den var bra. Själv var jag mest imponerad av limesåsen. Gillar också inlagda bönor och annat, det fanns ett okej urval.

Mätta och belåtna for vi hem för att raskt byta om och fortsätta städa. Maken gick ut med vännen P, fullastade ryggsäckar och långa turer är deras melodi nu. Övning ger färdighet heter det ju:-)

Pappa med fru kom förbi eftersom jag fyller imorgon och de då är på vift. Fick en väldans vacker bukett. det är roligt med snittblommor, det kostar man så sällan på sig själv. Avslutar så kvällen med tacko, det var längesedan. Man kan alltid skylla på barnen när man väljer så simpel mat. Nu tisslar och tasslar de om väckning och annat imorgon så jag förstår att det är något på G. Födelsedagen hade jag liksom tänkt låta vara. Mamma kommer förbi så en liten tårta gör jag men annars inget. Verkar inte som familjen tänker detsamma. Lite kul....

Så till dagens rädsla. Inget nytt. Det närmar sig beskedet från Försäkringskassan. Jag ägnar inte hela dagarna åt att fundera, jag lovar! Men när jag läser det här då blir jag rädd. Undrar ni på det?!

Trots rädslan har glädjen över min rabatt dominerat dagen!

För ett år sedan. Som det sett ut hittills i sommar.

NU!!! Visst är det obeskrivligt snyggt!
Nu kanske alla ser att det inte är en sandlåda... Det är en handikappanpassad rabatt, till mig:-)