Berättarafton och föreställningen om Charles Darwin var båda på Bohusläns museum. Alltså uteslöt jag Mark Levengood och gick till museet. Berättaraftonen hade nog nära publikrekord skulle jag tro. 50 minuter var vi med där. Sedan gick vi en trappa upp för att inta våra platser på Hyllan.
Hur mycket jag än vill tycka att museet är vårt kulturhus, måste jag protestera. Att ha föreställningar som kräver att man är med, håller inte riktigt. Man kan inte mörklägga, ljudet försvinner i det höga taket och folk rör sig och låter i resten av huset. Det blir svårt att fokusera. Inte kan det vara receptionens sak att hyscha på folk som har trevligt under sitt museebesök. Efter det här önskar jag mig bara ett kulturhus ännu mer! Men jag fick i alla kollisioner av evenemang in 2 av 3, det är inte illa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar