Det kan alltid bli värre har i många år varit mitt devis. Konstigt egentligen jag som är obotlig optimist, men vis av erfarenhet vet jag att så är, tyvärr, fallet. Det kan alltid bli värre. Fredagen var en ren katastrof. Att jag brände mig fick skjutas åt sidan för att Fina, mitt marsvin plötsligt var sjuk. Vi hade observerat henne ett tag pratat om att hon blivit väldigt lugn och stillsam. Först i samband med burstädningen såg jag att hon inte riktigt fick med sig bakdelen, inte underligt hon var stillsam.... Smärtsamt var det att ringa hem sonen från skolan, han fick sitt bryt där inför kamraterna. Men det var viktigt att han själv fick avgöra om han ville vara med vid avlivningen. Det gick lugnt och stilla tillväga, hon somnade i sonens famn, vi pussade, klappade och sa hejdå.
Väl hemma slängde jag in en maskin tvätt, kom överens med sonen om maten för kvällen, enligt ursprungsplanen skulle han inte vara hemma så vi behövde ändra lite, därefter for jag till Torp för inköp.
Hemma igen stoppade jag varorna på sin plats och gick därefter in i tvättstugan. Första klivet och jag blev blöt om fötterna. Mycket lugnt vred jag av kranen stängde dörren och gick ut. Inte en sak till tänkte jag. Det där får vara till imorgon....
Lite god mat, en cider, sällskap och Dobido på TV, det går nästan inte att tro att dagen varit som den varit.
En sömnlös natt, vet egentligen inte varför, kanske hjärnan som arbetade, men under den natten inser jag också att det inte bara är i pannan jag har ont, det gör också ont i ögat.
Funderar ett tag på det och tänker att sannolikheten för en vagel just idag visserligen finns men det är dumt att chansa. Ringer sjukvårdsupplysningen och de tycker absolut att jag ska komma.
Får en tid 14,45 på Uddevalla sjukhus.
För att göra en ganska lång väntan kort.. så satt jag sedan där till klockan 17.00, då blev jag flyttad in i ett rum där jag blev sittande i en timma till. Först efter sex någon gång dök det upp en doktor. Då var jag både hungrig och kaffetörstig. Kaffeautomater borde inte få vara trasiga på en akutmottagning...
Inget allvarligt med ögat men han trodde att värmen utifrån gett en lättare brännskada, därav svullnaden och att det var lite skadat på de små knottrorna (?). Salva i handen, i ögat och hem. Jäkligt besvärligt att köra bil med ett grått filter för ena ögat kan jag säga. Är det inte bättre imorgon får du komma tillbaks på dagtid sa doktorn...jag kom på dagtid, kunde jag inte låta bli att svara.
Tvättmaskinen då? jodå inget allvarligt, tömde ett filter på plektrum torkade golvet, provtvättade och nu är allt okej igen. Men jag säger som sonen när vi satt framför tvn igår kväll och åt MC Donalds (vem lagar mat när man sitter på akuten...) - En sån skithelg!
Någon gång kommer jag inse att jag har oanade krafter, jag klarade ut detta också. Vet ju att det går när man måste och något ligger det säkert i talesättet att det som inte dödar, det härdar.
3 kommentarer:
Man orkar mer än vad man tror när det kommer till kritan. Men den här dagen tycker jag var i mesta laget för dig! Skönt i alla fall att tvättmaskinen funkade till slut!
Jag hade ett marsvin en gång som gjorde att lilla dottern fick otäcka revormslikande utslag i hela ansiktet. När marsvinet hade avlivats gick de bort... Så det blev inga fler marsvin hemma.
Kanske tur att något sådant inte inträffde hos er.
Kram från Ingrid
I morgon är en annan dag
Musikanta, vi har tre marsvin till men några utslag har vi inte drabbats av som tur är. Man orkar när man inte har något val så är det, helt sant.
Loa, ja och tur är det!
Skicka en kommentar