Se Umeå sedan dö.

Har haft en angenäm vistelse i Umeå med det härliga gänget i arrangörsskolan. Lite trist är det såklart att man som kursdeltagare inte hinner se staden något. Försökte sno till mig några minuter på morgonen och mötte soluppgången.
Gick också en guidad tur för att se Umeås ljussatsning, en utställning som säkert gjort sig bättre i snö, men jag är ganska tacksam att det var barmark.Ett par installationer fick mig att drömma om Hasselbacken. Måste prata med någon om detta, helt klart ett måste i Uddevalla;-)Lämnade Umeå på söndag efter lunch, trodde nog det var det sista jag skulle göra i livet. Stormen Berit förstörde avslutningen kan man lugnt säga. Flera av oss insåg att det skulle bli svårt att ta sig hem. Jag tog mig till Stockholm efter en ganska hemsk flygresa. Har aldrig sett mig som flygrädd men efter detta vet jag inte..... Flyget från Stockholm till Landvetter var inställt och jag ville aldrig någonsin flyga mer så jag tog flygbussen och stack till centrum. Planen var att ta in en natt på Terminus och på måndag ta första lediga plats på tåg till Uddevalla. När jag genade genom centralen stod det på tavlan x2000-Skövde Uddevalla 16.40. Klockan var då 16.30. Jag agerade blixtsnabbt, fick en biljett och två minuter innan tåget gick satt jag på det! Väl medveten om att det också var riskabelt, storm är inte säkrare på tåg, att bli stående där är kanske sämre än att sova i Stockholm, men jag ville verkligen hem.
Det gick nästan hela vägen. Strax efter Vänersborg krockade tåget med ett träd. Obehagligt och skrämmande innan vi förstod att det inte var så stor skada skedd, jag antar att de hade motorsåg på tåget, för efter en stund körde vi väldigt sakta vidare. Klockan nio hämtade maken mig på Uddevalla station. Då var jag rejält omskakad, upprörd och trött. Trodde ganska länge det skulle bli "Se Umeå och sedan dö." Idag har jag sett Trollhättan så det blev tack och lov inte så:-)