Gårdagskvällen blev första gången vi gick på lokal och roade oss, med sonen hemma.Jag är ju musikälskare och har ganska många favoriter, bland de största favoriterna finns Weeping Willows. Igår var de på Mortens krog här i Uddevalla. Inte en chans att jag missar det. Trött som en gnu efter en månads hysteriskt arbete, ändå gjorde jag mig iordning och gick ut. Kan tänka mig att det varit ett annorlundaval om vi skulle haft barnvakt...
Inte besviken en sekund. Maken och sällskapet vi gick med kom ganska tidigt och fick en bra plats i lokalen, sittplats alltså. Så skönt för mig och min onda kropp. De piggare dansade så småningom iväg men vi satt kvar hela kvällen. Fullt tillfreds med det. Jag är ju aldrig på Mortens men som amatör skattade jag att det var väldigt mycket folk. En sak som jag konstaterat förr är att jag föredrar konsertform med musik. Att folk börjar egen allsång, skriker och skränar stör mig, men jag var ändå så nöjd över att se dem i Uddevalla att jag försökte strunta i den skränande folkmassan. Men vad är det med folk egentligen....Weeping WillowS utstrålade spelglädje, var spontana och gjorde oväntade saker, allt som bidrar till det där lilla extra. Jag rumlade hem mitt i natten trött och lycklig. Bara för att konstatera att på fredag är det dags igen! Helt otroligt jag som aldrig går ut annars har plötsligt två helger i rad favoriter på Mortens. Ebbot på fredag missar jag inte, så det så. Maken blir hemma säger han, annars vet vi ju att med stora barn är det nya skede i livet och vi kan spontant bestämma oss när vi vill. Tänker på dem som är rädda för nytt, det är inte farligt. Ibland rent av underlättar de nya skeende livet en smula.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar