Because you're worth it

Vi fortsätter fånga dagen och suga ur varje sekund, så mycket lycka det bara går. Självklart också blod, svett och tårar. Maken tog tag i projektet och fortsatte göra om framsidan. Med hjälp av en traktor och min bror togs den eländiga Thujahäcken bort. 

15 mastodonter mot en 50 år gammal traktor och 2 envetna gubbar. 

Först motorsåg och tre släpor till tippen. 

Sedan upp med alla rötter och bara det blev ytterligare 2 släp till tippen. Vilken tur trädgårdsavfall är gratis, annars hade våra 10 gånger inte räckt detta året. Efter städ och spol av trottoaren satte han fart vill jag lova.

I den värsta värmen i mannaminne stod han under glödande sol utan chans till skugga och byggde vårt nya staket.

Inte mycket jag kunde göra mer än att leka den perfekta frun ;) Försåg honom med vatten och andra drycker, extra salt, läskande frukter och så mat såklart. Det blir så otroligt bra!
Efter fyra dagars byggande har han  kommit en bra bit på väg men då fick han göra paus.

Vi var bjudna på sommarkalas. För andra gången i år tog vi in på Falkängen och  for sedan till  vår värd för helgen. En sammetslen natt med fest i heta smaker lovades och den tropiska värmen hjälpte sannerligen till. Som alltid när vi är på Kinnekulle träffade vi massor av nya människor, spännande, roliga, smarta, entusiasmerande och inte minst, trevliga. Festen var ett knytkalas och det bars fram fat efter fat efter fat. Otroliga mängder mat.

Trädgården var smyckad med kulörta lyktor och tänk, det gjorde sig.

Det sker något underligt med mig de helger vi är på Kinnekulle. Jag blir inte trött. Hemma vet jag inte hur jag ska bära mig åt för att inte somna innan 22. På Kullen är 02-tiden inga problem. Någon säger festen, och ja det stämmer ju, men jag blir inte ens trött. Andra säger alkoholen men jag var nykter och körde. Så värst många sammetslena nätter är jag hur som helst inte bortskämd med så jag är tacksam. Dagen efter kvällen före var vi en tapper liten skara som var kvar. Efter disk och städ gjordes picknickkorgar och såväl frukost som lunch packades ned.

Med rester från kvällen före saknades inget!

Sedan blev det närapå en heldag av klipphäng vid Vänern. Vänskapen med de nya vännerna hinner djupna. Skrattet flödade lika mycket som kvällen innan och samtalen var kul och intressanta. Att få lära känna nya människor känns som en stor gåva. Vattnet var underbart, tror aldrig jag badat så varmt i Vänern. Himlen blå och solen lyste självklart. Båtar seglade snyggt förbi utanför.

Vid sådana tillfällen blir jag alltid tvivlande. Kan jag verkligen ha det så här bra. Måste det inte kompenseras med mer elände då..... Någon sitter definitivt på min axel och försöker hålla mig på mattan. Jag bestämde mig alltså för att jag får ha det så bra, bättre också om det är så. Tänker fortsätta leva i sus och dus, skämma bort både mig själv och andra. "Because i´m worth it".