Nattliga äventyr.

Hade ont igår och gick i säng tidigt, redan före tio. Hörde inte ens när maken lade sig. Däremot vaknade jag vid tolv av ett konstigt ljud. Det tar ju en stund innan man fattar att det är på riktigt och att det låter. Telefonen! En gråtande son (den yngre) säger att -jag har feber och mår illa, hämta mig!!

Inget att prata om klart han skall hämtas. Maken har vid det laget vaknat och får kort rapport. Stanna hemma du så benet slipper vinkeln i bilen en gång till. Himla snällt. Vi tackade vår lyckliga stjärna att det var så nära, tänk förra året när det var 40 mil. (fast då gick det bra)

Vid halv två är de tillbaks igen, sonen är mör och bärs i säng, somnar omgående. Det sjöblöta tältet hängs upp i tvättstugan men övrig packning får vara. Vi vuxna stupar i säng.

Nu får vi se idag hur han mår, kanske regnet och åskan "hjälpte till" med hälsotillståndet;-) Skön i alla fall att han inte tvekar utan ringer oss oavsett när det är. Än sover han gott och jag har funderat ut att det blir VideoMix och en massa filmer för honom om han har feber. Annars får vi ta det som det kommer, han kanske vill åka med om vi skall köpa möbler till storebror. Men först får han sova ut, man blir trött av nattliga äventyr.

Hemkommen

Innanför dörren, nästan två timmar tidigare än planerat. De hade skippat tåg och åkt med någon som skulle till Munkedal, vilken flax!!

-Har du haft det bra?
-Ja.
-Har det varit roligt?
-Ja.
- Har maten funkat?
-Ja.
-Har du frusit?
-Nej.

Oj så svårt det är att få några svar......... Får tro att allt varit toppen. Han är solbränd i överkant, har badat, luktar skunk och sett MINDRE FLUGSNAPPARE!!! Nu blev jag avundsjuk igen;-))

Så säger de äldre fältarna att detta varit så roligt att det kommer att bli mer i sommar, mycket mer!!! Med tanke på mina skraltiga ben kan jag inte annat än jubla, tänk så roligt om han får ett bra sommarlov tros mina tillkorta kommande.