Man blir så beskedlig när man är rädd.

Helgen kommer jag att bära med mig för det var mina första utbudsdagar. Man fullkomligt matas med föreställningar, så ska man försöka avgöra vad som är bra och vad som går att sälja till Uddevallapubliken. Spännande och svårt. Jag samåkte med Lysekil och väl där pratade jag mycket med Tanum och Trollhättan. Roligt med föreningar i närområdet. Att få ansikte på namnen från regionen var också bra.

Nu har vi styrelsemöte på onsdag och då ska jag försöka förmedla mina intryck och så ska vi boka höstens föreställningar. Väldigt svårt!

Lundsbrunn däremot kommer jag helst glömma;-) Det var ett ganska trist rum. Vägg i vägg med gymet. När jag satte mig med min bok och en mugg te började någon släppa vikter i golvet. Jag hoppade varje gång. När det väl slutade började någon springa på löpbandet och jag hörde varje steg, duns, duns, duns.....Nåväl jag insåg att de inte skulle tränas på natten så jag fick stå ut.

Satte mig på en stol för att ringa hem. Stolen gick itu och jag höll faktiskt på att slå ihjäl mig! Sittdynan var trasig i framkant så den bara vek ned sig. Jösses! Därefter toppades det av att servitrisen var folkilsk! Jag har aldrig i hela mitt liv träffat en grinigare kärring! Hon skällde på oss! Domderade och bestämde Vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta. När vi väl fick maten var den inte ens god. Nej det kunde faktiskt kvittat. Men jag lärde mig en sak. Jag brukar ju kunna höja rösten och riktigt läsa lusen av folk. I det här sammanhanget var jag helt ny och ville inte utmärka mig. SÅ när servitrisen bar sig åt som en, jag vet inte vad, då blev jag tyst. Tyst och lite fnittrig. Jag insåg att man blir beskedlig när man är rädd.

Sorry Bortrest.

Sitter i lobby på Lundsbrunn och kollar kommentarer.... är man beroende eller är man:-) Får se frågan vart jag ska! Glömde jag säga det.... Jag är på Lundsbrunn. Det är årsmöte i VG regionens riksteater och det sammanfaller med utbudsdagar. Alltså vi får föreställningar presenterat för oss. Allt för att sälja...eller för att underlätta valen för oss till höstens repertoar. Det är slut redan idag så jag kommer till dukat bord efter 18 ikväll har vi bestämt.

Svarar på kommentarerna då. Ha det gott därute!

Om jag vore packad vore jag glad!

Det heter ju så på familjespråk. Packat och klart blir packad och glad. Reseprogrammet alltså;-)
Jag får inget ur händerna idag. Uppe redan vid tretiden tät som en konservburk i huvudet. Tack och lov för nässpray. Tror maken ser fram emot att jag ska sova på annat ställe i natt... Stackarn han hålls ju också vaken. Skulle haft ett rum till, ibland hade en extrasäng verkligen haft en funktion att fylla.

Nattlinne och underkäder är nedlagda. Inget mer! Vad har man med sig? Vad har man på sig? Jag är helt ny i sammanhanget. Tänk om alla är välklädda och jag kommer i jeans... tänk om alla är vardagsklädda och jag kommer finklädd...
Är det detta som kallas fåfänga? Att vilja klä sig rätt, att knäcka koden och smälta in!?

En övernattning kräver väl egentligen ingen packning. Nu verkar den bli stor eftersom jag måste förse mig med olika val..... Så fånigt. Ett mycket världsligt ilandsproblem. Icke desto mindre ett bekymmer för mig! Jag vet inte vad som ska packas med. Om jag vore packad vore jag glad!