Vi håller fortfarande på med framsidan av huset, uteplatsen börjar ta form och bli som vi tänkt. Nu är det dags att ta övriga bitar och fixa till, maken lyfter plattor, flyttar sten och sliter som vanligt rätt bra. Jag sitter (som vanligt) och rensar lite ogräs, pekar och kommenterar eller dricker kaffe.
Jag har i ett par dagar varit ganska mycket sämre. Inget av benen bär mig, det vänstra som skall avlastas gör konstant ont och jag har hemska krypningar och ilningar ned i skenbenet, undrar om det är något som skaver på en nerv eller om vävnaden börjar säga ifrån. det högra benet som ju står på tur för operation, orkar helt enkelt inte med all belastning längre, det gör så fruktansvärt ont att jag tror jag förlorar förståndet! Har funderat på att ringa extra och få akuttid, men till vad? Det är ju bara en doktor som gör det som skall göras. Jag är vettskrämd inför operationen just för detta. Om inte höger håller nu hur skall det då gå när vänster är av och inte ens får nudda i golvet?! Jag tror jag blir tokig.
I all fall sitter jag där och peppar maken med arbetet, klockan drar iväg vi har kostat på oss en lugn morgon med massa gos och mys:-) Egentligen hinner vi knappt börja innan han konstaterar att han borde ringa min far, de har pratat om att fiska idag. Han gör så och det blir bestämt att det är okej väder, morfar, make och son skall fiska. Jag känner paniken komma krypande, men alla stenar så, ogräset, plattorna, helt enkelt det som garanterat inte blir klart, när skall vi ta det?! Men jag hör mig säga,- åk och fiska du älskling det kan du behöva! Det här går inte ifrån oss, vi får väl ta det till våren om det kniper.
Han hjälper mig med lite ogräs och så packar vi ihop ute och går in och de fixar fiskeredskapen. Väl på väg säger de, hoppas det nappar bra nu, makrill ikväll vore väl inte fel?! Jag hör mig säga, -nej det var längesedan, det skulle sitta fint.
Men jag tänker, då måste jag ju steka på min nya spis:-(
Kan bara konstatera att jag är en oärlig typ som talalar med kluven tunga. Eller är jag månne omtänksam?? 
12 kommentarer:
Tror allt att du är omtänksam! Det är ett helsike när det värker så, men som du säger vad skall de göra? Starkare tabletter? Då brukar man ju bli väl degig i huvudet istället. Kan tänka mig att du sliter hårt på det andra benet nu, all belstning hamnar ju där istället. Men så fort det opererade benet blir bra kommer du ju att avlasta det bättre igen.
Christer.
Christer, det är verkligen så att värken kan ta knäcken på den starkaste. Jag har lite starkare tabletter att ta till, men jag skall på en intervju imorgon, ett lunchmöte på torsdag och ha kräftskiva på fredag, passar så dåligt att vara seg i huvudet då. Fats till kräftskivan skulle det
kanske bli bra;-) Jag hoppas verkligen att det fixar sig efter operationen men jag oroar mig för de 8 veckor på bara högerbenet, ven om jag sitter och liger mycke är det ett måste att stå ibland.
Skönt att du tror jag är omtänksam:-)
Omtänksam! Utan tvivel!
När blir operationen? Hoppas innerligt att det är riktigt snart.
Har du ätit ordentligt? Jag tänker fortsätta tjata, bara så att du vet det! : )
marianne, den bir 25 september, men jag läggs in 24:e. Jag tog en tomat förut men nu skall jag minnsan ta en tallrik fil! DÅ är vi två som är omtänksamma:-))
Visst är du omtänksam, min vän! Arbetet i trädgården springer inte ifrån er, men jag förstår din stress. Hoppas allt blir bra. KRAMEN!
mors deka, så roligt att alla tror jag är omtänksam, ni skulle bara veta....;-) Jag försöker verkligen jobba med min egen stress så den inte drabbar andra, trädgården är min, mitt problem och min glädje, det blir nog bra så småningom.
Duktig flicka! Det är superviktigt att du äter hela tiden nu! Fruktkrämer, kan det vara någonting? Det brukar jag gilla när jag känner mig risig. Fullt av vitaminer. Och så kan man ha mjölk, grädde eller varför inte Keso (om man gillar det) till. När jag är i Sverige brukar jag äta nyponsoppa och Keso till frukost. Proteiner, vitaminer, mineraler och allt man kan önska sig. Kosta på dig Ekströms Extra Prima, de är så goda att det nästan smakar hemkokt.
Om du inte äter ordentligt kommer jag och nyper dig i örat!!! Det är en grundförutsättning för en lyckad operation, att kroppen orkar läka!
Kram på dig nu!
marianne, kan du inet göra det? komma och ta mig i örat;-) det skulle bli min första bloggträff i så fall! Jag önskar att jag blöev lite sugen det skulle vara lättare då, nu måste ja komma på sätt att minnas att jag borde äta. Men det är klart jag vill vara i bästa form inför operationen. Keso är jag storkonsument av i vanliga fall, skall säga till maken att handla hem!
Keso är toppen!
Ät frukost tillsammans med sonen och maken. Ställ klockan på ringning för förmiddagsfika. Ställ klockan på ringning för lunch och eftermiddagsfika. Du behöver inte äta ett fullt lagat mål om du inte orkar, men lite Keso och dylikt.
Näringsdryck från apoteket! Finns i olika smaker.
Och middag tar jag för givet att du inte kan glömma med man och barn i huset : )
marianne, nix, middag är givet, sonens första fras när han kommer från skola.-Va é de för mat??
Usch vad jobbigt att det ska göra så ont och så humörsvägningarna uppe på tankarna på operationen. Du har det inte lätt för tiden. Men omtänksam är du. Och trädgården ska det nog bli tid till tids nog. Oc ja, tjuvkikade och såg fångsten. Illa med skättet. *hihi*
lullun, nej jag är inte riktigt mig själv nuförtiden! Attans värk, det tar ju kraft också. Förut har jag skjutit tanke på operationen framför mig, men nu längtar jag, det känns som om det börjar bli bråttom. Jag är glad att jag fortfarande är omtänksam! Skvättet gick bort och jag har vågat använda spisen etfter det så kanske var det av godo:-)
Skicka en kommentar