En kulturkrock utan smällar.

Vet inte riktigt hur man beskriver en lyckad kulturkrock:-) Men lyckad var den. Kajsa Grytt samlade drygt 50 personer, av dem valde 23 personer att bli nya medlemmar. Jag är mycket glad och kanske lite förundrad. Det visar att tanken med oväntade uppträde för att attrahera en bredare publik är riktig. Jag är stolt att jag framhärdade och tycker att vi var modiga. Nu har föreningen två säsonger på sig att visa att vi är en förening som är värd att vara med i. Vårens program var färdigt och vi kunde lämna det till de som kom.Kajsa Grytt bjöd på en kväll med många känslor. Sorg, förtvivlan och glädje. Hennes röst är inte bara säregen den är också trollbindande. Ett brett röstspektra har hon i sin kropp, från finstämt låga toner till nästan motsatsen;-) Förstod att inte ljudanläggningen levde upp till hennes förväntningar, men det var inget vi i salen störde oss på.

Kajsa hade den vackraste blå klänning jag någonsin sett! Hon bjöd på sig själv och berättade om låtarnas texter. T.ex. familjen som det gått bra för, när texten var riktigt sorglig var det en skön upplysning. Eller glädjen hos henne när hon berättade om sonens vistelse i USA. Jag tror ingen gick från museet missnöjd igår, en och annan teatermedlem kanske var lite förvånad över vad de just bjudits på, men ingen missnöjd. Det fanns riktiga fan i publiken som kunde texter och sjöng med. Hörde flera som skulle hem och ta fram vinylplattorna efter kvällen. Jag var riktigt lycklig när vi lämnade stället! Det var mer lyckat än vi vågat tro på.

För föreningen var det ett steg till i riktningen att få till våra "tre ben". Teater, musik, dans. Det är scenkonst som Uddevalla Riksteater skall erbjuda. Kanske blir det fler kulturkrockar av det här positiva slaget. Krockar utan farliga smällar, bara positiva vibrationer.