torsdag 27 november 2008

Överraskande vardag.

Vad vill du ha till kvällsmat frågade maken. Inget jag åt sent, tar mig nåt senare om jag ändrar mig. Jag vet, men jag är inte van vid det, svarade han. Tänk precis så är det. Vi har gått på en cylinder så länge att det är konstigt med två;-)

Tidigt i morse gjorde jag en deg och nu luktar det ljuvligt i huset, förvånad stannar jag och tittar på bröden under bakdukarna. Jag bakar, själv:-)

Jag bäddar sängen, jag står på två ben i duschen, ingen platsstol i kabinen ingen pall utanför, kan själv.

igår var jag till och med och handlade, även om det var väldigt jobbigt så gjorde jag det själv. Känns som om vi har en del att vänja oss vid, på ett positivt sätt, för maken handlar det om egen tid och avlastning. För oss just nu är det en överraskande vardag.


11 kommentarer:

Peter Barlach sa...

Underbart härligt. Hoppas det går åt rätt håll nu!

Kram
Peter

Fritt ur hjärtat sa...

Peter, ja det är härligt. Å jag är förvånad hela tiden! Det är så skönt att GÅ!

Anonym sa...

Hej! Nu när du liksom är igång att baka - hur blev chokladkakan? Jag läste nyss receptet!
Ulla

Fritt ur hjärtat sa...

Ulla, den är mastig, eller stabbig kanske man ska säga. Smakar väldigt mycket choklad, inte helt bekväm med det faktiskt, men jag tänkte lätta upp den med en klick vispgrädde och apelsin fileér. Hoppas gästerna gillar choklad!

Anonym sa...

Det lyser av glädje í ditt inlägg. Heja på!! Följer dina framgångar med spänt intresse.
I början av nästa år är det min "tur" att få en ny knäled, sitta på plaststol i duschkabinen m.m., men jag kommer säkerligen inte att baka när jag kan stå på benen igen. Får väl då (förhoppningsvis) vårtvätta bilen o.dyl.

Hannele på Hisingen sa...

Trevligt.

Anonym sa...

Så härligt att det går framåt!!!
Christer.

Fritt ur hjärtat sa...

Rolf, jag känner en enorm glädje inför de vardagligaste sysslor. Visst kan du baka, jag kan tvätta bilen! Kommer att hålla tummar och tår för dig framöver!

Hannele, ja det är det onekeligen!

Christer, ja äntligen åt rätt håll!!

Marianne sa...

Så skönt! Jag blir så glad! Du tar ju inte ens bara myrsteg i rätt riktning, du tar ju sjumilasteg!

KRAM!

Fritt ur hjärtat sa...

Marianne, det är en överväldigande känsla! Jag får påminna mig om att vila. Det största problemet nu är att det "friska" benet gör väldigt ont. Nästan lite bra för då tar jag det lugnt.

Lena sa...

Åh, vad jag blir glad av att höra det. KRAMEN!