Jag kan konstatera en sak. Det är skillnad på borgerligt tänk och socialdemokratiskt. Jag tänker inte ställa upp på tanken att var och en sköter sig själv.
Jag ställer inte upp på tanken att de som haft mage att bli sjuka ska sköta sig själva med egna medel och privata försäkringar.
Jag ställer inte upp på tanken att de som byggt samhället vi har idag ska betala högre skatt än de som arbetar idag. Pensionärer ska inte straffas för att de uppnått ålderdom.
Att leka med siffror imponerar inte på mig, därför har jag heller aldrig gjort det.
Däremot har jag hänvisat till två tidningsartiklar som visar att de med mest inkomst tjänar mest på jobbskatteavdraget, i min omgivning stämmer det väl. Ingen påstår något annat.
Allaiansen kan inte beskyllas för att det inte kommer några jobb säger någon i en kommentar. Nej, det har jag heller inte gjort. Däremot stoppar alliansen huvudet i sanden och säger det går över, det går över. Shoppa loss så kommer bättre tider. S har hela tiden från första partiledardebatten i oktober frågat vad som ska göras för de som varslas och sägs upp. Fredrik Reinfeldt sa att vi inte skulle oroa oss för innan varslen blev verklighet skulle de kommit nya jobb. Det var hans prognos. Därför är frågan berättigad, var är jobben? Vilka jobb ska vi gå ut i?
Man har ändrat regler och normer för sjukskrivna genom att utan särskiljning tidsbegränsa hur länge en person kan vara sjuk. Detta är något som inte ens en läkare kan göra som träffar patienten. Men regeringen kunde.
- Till sitt försvar säger de att de skapat Rehabiliteringskedja, den ser ut så här.Dag 1–90Sjukpenning betalas ut om den som är sjukskriven inte kan utföra de vanliga arbetsuppgifterna på arbetsplatsen.
- Dag 91–180Sjukpenning betalas ut om den som är sjukskriven inte kan utföra någon arbetsuppgift hos sin nuvarande arbetsgivare.
- Dag 181–365Sjukpenning betalas ut om den sjuke inte kan utföra något arbete på arbetsmarknaden.
Den här kedjan innebär många saker. Den innebär att de som redan varit i sjukskrivning en längre tid abrupt ska friskförklaras. Kanske till så lite som 25% och i något yrke de aldrig haft. De blir alltså arbetslösa istället. Då har man visserligen fått ned sjukskrivningen men Rehabiliteringskedjan har noll verkan och personen har endast bytt form av försäkringsstöd. Det innebär också att människor hamnar i kläm.
För sjuk för att arbeta för frisk för att vara sjukskriven. Man genomför ett systemskifte utan att ha planen klar.
"vi arbetar också med att ta fram någon form av åtgärd för dem som är för friska för att vara sjukskrivna och för sjuka för att arbeta, säger Cristina Husmark Pehrsson."
Det innebär att så länge Christina Husmark Pehrsson funderar på saken blir människor utförsäkrade och får söka socialhjälp. Men framförallt innebär det att man glömde en ska! Rehabiliteringskedjan är inte på något sätt finansierad. Inte ett öre är avsatt för extra resurser, varför det också fallerar I hela den här långa tråden av olika tankar får vi inte glömma att problemen i försäkringskassan är en direkt följd av alliansens arbetsmarknadspolitik. Om du klassas frisk och blir arbetslös i ett yrke du aldrig haft, efter ny förmågor så att säga, är möjligheterna att studera begränsade. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder har skurits ned kraftigt. Du kan dessutom bli uppmanad ja rent av tvingad att flytta. Om det innebär att du får bryta från din familj släkt och vänner är ointressant i alliansens Sverige. Något jag funderat mycket på när det gäller den här omflyttningsprincipen är om det faktiskt finns platser i landet med noll arbetssökande?! Varför ska jag flytta till Stockholm för att sitta i tunnelbanan? vore det inte bättre att en Stockholmare fick det jobbet?? De med unik kompetens är säkert inte vare sig ovilliga eller främmande för en flytt, de är inte de människorna vi pratar om. Så vem Du anser, "vann" den här debatten är ganska ointressant. Det verkligt intressanta är att det verkligen visat skillnad på alliansens och socialdemokraternas politiska agenda. Jag är glad att den skillnaden blir så tydlig. För mig är valet glasklart och jag kommer lägga all min kraft på att S ska vinna valet.
8 kommentarer:
Hej Simone,
vilken glöd! Härligt!
Två saker, jag är till dels oenig med dig om jobbskatteavdragen. Självklart anser jag inte heller att var och en ska sköta sig själv. Men jobbskatteavdrag har vi, vad jag kan minnas, haft i alla tider. Avdrag för inkomstens förvärvande kallades det.
På 70-talet fungerade det ganska bra och lika för alla, men allteftersom blev det specificerat och inskränkt så till den milda grad, att det i stort sett bara är till för de som har råd med egna skatterevisorer eller för de i profilerade, främst manliga yrken. Avdrag för resor till och från arbetet, skattefri ersättning för arbetsresor, dubbelt boende etc har i princip försvunnit. Bedömningen från en granskare till en annan kan variera enormt, godtyckligheten är satt i system.
På det hela taget så har skattesystemet blivit så krångligt att vanliga människor knappast kan förstå det. I stället har vi fått färdigifyllda deklarationer och SMS-bekräftelse. Det är en farlig utveckling, betalar vi in 75 procent av inkomsten i skatter och avgifter, så borde vi förstå hur det görs. Men rättigheterna i skattesystemet har blivit ett privilegium för de få. Det har utvecklats till ett dåligt jobbskatteavdrag som finansierades av de många som inte kunde tillgodogöra sig det..
Då kan jag faktiskt tycka att det nuvarande nya är bättre eftersom det är generellt för alla med arbetsinkomst. Att det är dags för en totalgenomgång och förenkling av hela skattesystemet är en annan historia.
Den andra saken: om rehabiliteringskedjan. Jag tror att det i första hand är en fråga om makt. FK har kring sig samlat så mycket makt och bestämmanderätt, tolkningsföreträden och principer att den sjuke mer eller mindre försvinner i hanteringen.
Jag tycker att det finns spännande politiska öppningar i rådslagsgruppens välfärdsrapport. Där föreslår man ett system där arbetsmarknadens parter tar över ansvaret för både rehabiliteringen och företagshälsovården. Kopplat med et system liknande det normmännen har,”Inkluderende arbeidsliv”, som sätter den sjuke centralt med besluträtt över åtgärder som föreslås, så skulle vi kunna få ett system som återupprättar den sjukes värdighet på vägen till arbete och gemenskap. Det kan innebära stora förändringar, men det sker på den sjukes villkor.
Att "var och en sköter sig själv" är huvudlinjen måste inte innebära att man fullständigt struntar i de mindre lyckligt lottade. Är du handikappad eller svårt sjuk anser jag det vara rätt att du får hjälp från samhället. Dock måste normen alltid vara att du själv har ansvar för din egen ekonomi och försörjning. Annars kollapsar hela systemet och det blir ingen välfärd för någon.
Ett samhälle där en betydande del av befolkningen är beroende av staten för sin försörjning fungerar inte. Det handlar inte om brist på solidaritet, utan om ansvar.
Vad är då egentligen välfärd? Är det att ha så mycket pengar som möjligt för egen del och spendera som man vill eller är det att ha en bra social trygghet som är något så när lika för alla? I det ena fallet sänker man skatten några spänn och i det andra behöver man höja den. Det är väl ganska tydligt vad i alla fall alliansen anser vara välfärd.
Anders, så skönt det är för mig att medvetet säga, jag är för ung. Jag är för ung för att prata om politiken på 70-talet. Jag är däremot inte för ung dför att ändå tycka att dagens jobbskatteavdrag är orättvist. Det är dessutom lancerat för att få folk att vilja arbeta. Som om vi som inte gör det idag, avstår för att vi saknar lust. Det är djupt ovärdigt. Siffrorna i de tidningsartilar jag hänvisade till sa att de som tjänar mest vinner mest. Jag konstaterade att mig hjälper inget jobbskatteavdrag. En formell sanning alltså.
Försäkringskassan kanske handlar om makt. Men knappast från enskilda handläggare ute på enheterna. Reglerna är vidriga och lämnar inget utrymme för flexebilitet, eller patiente i centrum. De reglerna har alliansen infört för att få folk att vilja arbeta. Än en gång skrämmas till något man inte kan. Hänvisningarna till fusk är häpnadsväckande men de gånger någon bevisat vilken liten del det faktiskt rört sig om visas det knappt och debatteras inte alls.
Jag är inte emot förändring av Försäkringskassans arbete. Jag tyckte Ylva Johanssons senaste utspel verkade riktigt klokt. Även det med fokus på patienten och med ansvar på arbetsgivaren.
Så jag antar att vi i stort sett är överens, och skulle vi inte vara det är vi i ett parti med högt i tak så det fungerar säkert ändå:-)
Simon, så vitt jag kan förstå säger ingen något annat heller. Men det är med skattefinansierade försäkringar vi ska täcka upp om det fattas kapacitet i livet för någon. Ingen ska behöva svälta eller gå ifrån hus och hem varesig man blir sjuk eller arbetslös. Det är självklart ett ansvar som den sjuke arbetslöse delar med de instanser som finns för att hjälpa till. Poängen är att ingen ska puttas från det ena systemet till det andra för att siffrorna ska blbli snyggare. Idag är systemet under utveckling och folk faller mellan stolarna. Det är oacceptabelt. Det är att inte ta ansvar.
Monica, nog är det tydligt! Välfärd det är aldeles något vi ska kunna betala för att ha. Gud hjälpe gamla sjuka och unga!
Alliansen har lätt för att skapa lagar och regler, för att sedan inte bry sig hur det drabbar folk. Det har blivit lite av deras signum skulle jag vilja säga.
Christer.
Christer, det var en träffsäker beskrivning!!
Hej Simone,
inte har det med åldern att göra, jag bara försökte att se det ur en annan synvunkel.
Jag är givetvis överens med dig om motiven som regeringen envist hävdar, om att stimulera till jobb, är cyniska i en värld där arbetslösheten förväntas stiga till 50 miljoner! Samtidigt tycker jag att arbete skall stimuleras.
-Det ska vara lättare att arbeta, med variation och förändring över ett helt arbetsliv.
-Det skall vara roligare att arbeta. Medinflytande och makt är viktigt för detta.
-Det ska var tillåtet att jobba. Diskrimineringen på arbetsmarknaden av kvinnor, invandrare, sjuka, funktionshindrade, äldre etc måste bekämpas.
Och detta tillsammans skulle givetvis vara tusenfalt mycket mer effektivt än ett skatteavdrag.
Så för min del så reduceras det sk jobbavdraget till en enkel skatteregel som kompenserar för kostnader för inkomstens förvärvande, som det heter.
Jag tycker att det är en dålig konstruktion. Ett hastverk och lappande på ett sammanfallade och dåligt skattesystem. Jag lanserar i stället min gamla käpphäst om ett stort grundavdrag, lika för alla. Det skall vara på 2-3 basbelopp. Det är en ordnong som gynnar de lågavlönade mycket och betyder marginellt för de riktiga höginkomsttagarna. En jämlikhetsreform.
Hoppas att jag blev lite tydligare. Långrandig verkar jag bli oavsett, men man kan ju också se det som att jag bryr mig.:)
Anders, inte gör det något att om du skriver långt. Du har ju något att förklara. Jag är inte säker på vad jag tycker...avdrag tycker jag är sådär överhuvudtaget. Men det är en helt annan sak.
Som du säkert vet vill jag cokså att det ska vara lättare att arbeta. Mitt problem har ju hela tiden vrit min arbetsgivares ovilja till rehabplan och att anpassa arbetsuppgifter. Därför blir Försäkringskassans regler, och för all del jobbavdraget, väldigt felaktiga. Om man istället låg på arbetsgivare så de tog ansvar. Me det är ju helt tvärt emot det alliansen gör! De säljer ut arbetskraft istället. Vad trött jag blir!!
Skicka en kommentar