torsdag 11 juni 2009

Från Försäkringskassan något nytt.

Jo det rör på sig. Min väntan är inte över. Jag vet egentligen inget. Ändå har situationen ändrats. Det Gunnar Axén mejlade mig för rätt längesedan har så nått Försäkringskassan. ÄNTLIGEN!! Nu vet vi och alla att även de som fick besluten innan första juli 08 kan få förlängd sjukersättning, med högst 18 månader. Min handläggare hade när beskedet kom förarbetat så mycket att det bara var att skrida till verket. Beslut i mitt ärende skall tas 24 juni.När det känns som om man är påväg till stupstocken lovar jag det är många dagar att vänta. Jag och alla andra har läst löpmetrar om hur försäkringsläkaren säger nej och folk blir utförsäkrade. Inget är alltså klart, mer än att jag kunde söka...Får jag ett nej får det ödestigna konsekvenser. Jag kan inte försörja mig, eller bidra till familjens försörjning.

Jag ringde min advokat i veckan för att sondera terrängen lite. Undrade bland annat om AFA går in och täcker mer om jag blir utförsäkrad. Fick reda på att det är precis tvärt om. AFA har sina normer efterFörsäkringskassans ersättning, har man ingen ersättning från Försäkringskassan kommer inga pengar från AFA. Vilken jäkla bra försäkring....


Chefen ringde och undrade hur det blir. Vad skulle jag svara... Säger de nej den 24:e kommer jag till jobbet 1 juli. Det är stor skam och inte klokt, sa han. Tack jag vet sa jag.

Som ni föstår är det en tuff tid. Jag får inte mycket vettigt gjort. Det mesta glider mig ur händerna och jag är oerhört känslig och lättgråten. Men trots att väntan är den samma får jag ändå tillstå att det är något nytt från Försäkringskassan.

3 kommentarer:

Soldanella sa...

Fantastiskt hur du orkar, och orkar berätta. Jag följer din resa och uppmuntrar så mycket jag kan. Det är viktigt att du skriver, och viktigt för oss som läser att veta vad som sker, rent pedagogiskt tror jag. En länk till en verklighet som genom dina ord är lättare att ta till sig.

//j

Eva Hillén Ahlström sa...

Jag håller tummarna för dig.

/Eva

Fritt ur hjärtat sa...

Solandella, jag vet inte om jag orkar så bra. Stundom är jag en plåga för min omgivning. Berättar gör jag för att överleva. Kanske också för att så få verkar tro att det är så här det går till. Kanske lite lättare att relatera till.

Eva, Tack! Jag behöver alla tummar det går att frambringa.