söndag 19 juli 2009

Kulturkrock......

En vecka i total vila. En vecka med mysiga samtal. En vecka med den mest fantastiska utsikten. En vecka i lugn och ro. En vecka i fantastisk miljö. Det var vad jag förväntade mig.

Jag fick. Sol, bad, utsikt, trevliga samtal och långa promenader.

Jag fick också båtfolk som totalt utan hänsyn spred ut sig överallt. Båtfolk som hämtade vatten ur min brunn. Båtfolk som ville gå på mitt utedass, som jag själv tömmer... Båtfolk med lösa hundar på tomten. Båtfolk som bredde ut sig på torpets brygga med egna utemöbler, stereo och grill. De hade bryggdans och säkert väldans trevligt. Jag fick också tält en meter från tomten.

Bassholmen är ett naturreservat. Det är inte tillåtet att tälta. Hundar ska hållas kopplade. Jag är så förvånad. Nästan chockad. Fick andra dagen bestämma mig för att släppa allt, jag kunde inte bry mig. Någon borde se till att det sköts det som ska skötas och det borde inte vara vi som hyr stugan. Ska bli intressant att delta i uppföljningsmöte lite senare i höst.

Bassholmen var precis lika underbart som det brukar. Omständigheterna var det inte. SKÖNT att jag ska dit en vecka betydligt senare så jag får rätt känsla igen. Nu kan man nog närmast prata om kulturkrock.....

10 kommentarer:

Monica sa...

Om man nu kan prata om kultur... Verkar mer handla om att en del är ohyfsade, hänsynslösa, aningslösa och kanske bara korkade helt enkelt. "Sköt-dig-själv-och-skit-i-andra"-syndromet... "Roffa-åt-dig"-syndromet... "Jag-först"-syndromet...

Mitt i livet sa...

Jag tror tyvärr att det behövs mer arga skyltar. Det precis som om det inte framgår klart och tydligt. Kanske borde det stå förorerat vatten på brunnen, och en härlig döskalle ;-)
Båtfolk känner jag inga - så om dessa har jag otroligt mycket fördomar, kan inte säga att det blir bättre av det du skriver.
Bottenfärger, koldioxidutsläpp, sopor, toalettvanor, listan med frågor jag behöver ställa för att lära känna denna intressegrupp lite mer är lång. Tills jag gjort det så aktar mig noga ;-)

Monica sa...

Det är stor skillnad på båtfolk och båtfolk. Som tur är.

Annaa M sa...

Måste fråga lite eftersom jag inte riktigt är hemtam. Det finns flera bryggor på Bassholmen va´?

Lade för många år sedan till en stund med nån av dom vita båtarna för att grilla korv på bryggan. Kan det alltså ha varit en privat brygga som vi inte alls fick lov att lägga till vid? Än mindre grilla på? Varför blev vi inte bortkörda? Kanske för att hyresgästerna blev paffa över att se en av de där båtarna just där? (Dåvarande skepparen hade lånat den för kvällen. Det finns bildbevis för att en sedermera känd kommunpolitiker i staden uppträdde som styrman ett tag och käckt rattade oss mellan grynningar och skär. Allt är preskriberat.)

Nästa gång jag var där var på känd folkbildares 50-årsdag som hölls på vandrarhemmet. Dansade minns jag inte att vi gjorde, men det företogs nattliga bad från bryggor när värdparet för länge sedan somnat. Kan det ha varit olovandes? Och på fel bryggor? Usch, alltihop gör mig nervös.

Ta vatten olovandes ska man inte göra och inte tjata sig på folks dass heller. Men bryggor kan vara svårare att förstå. Annat också.

En gång lade vi en smutsig blöja i en soptunna vid en parkeringsplats nära en strand på annan plats i Bohuslän. Maken höll på att bli nedslagen. Tunnan tillhörde en sommargäst som bodde flera hundra meter därifrån. Hur kunde vi veta?

Vid promenaden upp till bilar efter en tur ut till just Bassholmen plockade jag en annan gång ett bär som jag uppfattade växte från en vild tuva. Ett enda blått bär. Jag brukar känna igen vilda tuvor. Blev fullständigt utskälld av en husägare som inte ens bodde vid tuvan. Jag förstod på det och annat att det fanns en mycket tjurig stämning gentemot överfarare från boende runt omkring. Gnäll om att man använde deras bryggor. Man fick ingen lust att åka tillbaka.

Men kanske är det för att många har misskött sig? Eller kanske det borde finnas tydligare skyltar med regler vad som får göras och inte får göras.

Fritt ur hjärtat sa...

Monica,du har troligen helt rätt. Olika sätt att vara är det helt klart....

Anna, mina fördommar stärks för varje vecka jag bor i torpet. Det finns så många bra trevliga båtmänniskor, men det vägs inte riktigt upp av de i överflöd åt andra hållet. Arga skyltar är verkligen en nödlösning, vi är ju naturskyddsföreningen, vi vill att folk ska vara på ön, fast det finns gränser!

Fritt ur hjärtat sa...

Monica, ja det är tur!

annaa, jag vet inte riktigt hur jag ska kunna svara dig... Bassholmen har ganska många brygor. De vid varvet skulle aldrig någon komma på att använda, de är på något sätt självklart att där har man båtplatser och ingen anan försöker. I hamnen får väl vem som ligga och betala för sig.
Vår brygga är ju i grunden kommunal, eftersom vi arrenderar av kommunen. Vi har vad jag förstått aldrig under 35 år sagt något om att båtar lägger till där och stannar över natten. Problemet, tror jag är att båtarnas antal har exploderat. Helt plötsligt är vi undanträngda från bryggan vi sköter. Inte en enda gång har vi kunnat, fiska, skåda fågel eller ta en kaffekopp och njuta av solnedgången.
Att ta fram egna utenöbler och klä en brgga måste väl ändå ses som klantigt, även om bryggan är kommunal. Eller kanske just därför. Nu har vi hösten och vintern på oss att lista ut lösningar som är bra både för båtar och oss som ska bo på ön. Något måste göras.
Några svar på dina frågor fick du inte men jag tror inte du förväntade dig det heller;-)

BiS sa...

Jag trodde det var förbjudet att lägga till vid privata bryggor.

Fritt ur hjärtat sa...

Bis, ja troligen är det det. Den här är ju ändå delvis kommunens och vi vill inte ha privat. Men det var vad kommunens tjänsteman direkt föreslog, så vi skulle nog få om vi inte hittar någon annan lösning.

Annaa M sa...

Jag menade förstås inte alls att försvara slarvigheter och obetänksamt beteende.

Men jag tycker inte det är så jäkla lätt att veta vad man får och inte får. Den heliga svenska allemansrätten är jag uppväxt med, men samtidigt ett jäkla tjafs om vems brygga som var vems och var man fick och inte fick sätta sin fot. Även på det som inte alls var privat mark. Nu pratar jag om stillsam ganska oexploaterad Byfjordsvik och 50/60-tal.

Det där har förstås blivit etter värre. Stockholms skärgård föredrar jag att se från Finlandsbåtar för att slippa tjafs om var man får vara som badjävel.

Balansgången mellan att värna om naturen och samtidigt ge så många som möjligt chansen att vistas i den är inte så enkel.

Bara för att man skaffar eller hyr en båt är det inte så lätt att begripa allt. Kanske tror man faktiskt att alla bryggor i ett naturreservat är kommunala, att det är en del i reservatstanken och att inget är privat. En informationsfråga helt enkelt. Tydlig information om vad reservat innebär i förhållande till allemansrätten. För dig som föreningsaktiv och vistas mycket i naturen är allt sånt självklart, men det är det inte för alla.

Fritt ur hjärtat sa...

Annaa, informationstavlor om naturreservatet finns det. Helt vid vår brygga, går inte att missa. Står T.ex, man får inte tälta. Hundar ska vara kopplade, plocka inte blommor. Ändå var detta väldigt vanligt...folk som inte bryr sig är inte hjälpta av mer skyltar. Bryggan ska däremot skyltas tydligare, det är alla överens om. De som bröt mot reglerna var väl medvetna om det, kanske det som är värst som jag ser det. Andra får man bra samtal med!