Saknat utan att veta.

När jag är på Bassholmen njuter jag i fulla drag av miljön där. I och för sig tycker jag det är synd att fåren får gå överallt, de tar död på mycket växtlighet. Till och med Vresrosorna är påväg att utrotas. Det är alltså ganska sparsamt med blommor, men gott om grönska. När vi körde in på gården hemma igår fick jag nästan hålla andan i pur förtjusning. Det blommar så! Min Clematis Multi Blue, klär den överblommade Syrenen, en annan enkel röd klär delar av häcken, en tredje, gul, på en nu spaljé har växt så jag inte trodde mina ögon. Gråmalvan och Mjölkklockan, mina sorgebarn blommar fint! Jättenattljuset, dagliljan, Rosen Nostalgie, allt i full blom.

På baksidan huset är det Lavendelhäcken som drar ögonen till sig. Jag är lycklig att jag provade!!! Louie Odier har en liten vilopaus men så mycket annat är i full blom. Min projektrabatt som tett sig gles och trist ser plötsligt frodig och nästan tät ut. Bonican omgiven av Salvia och Isop, framför den fantastiska Budhlejan är det otroligt vackert.

Jag är just nu väldigt glad åt min prunkande trädgård. Visserligen är det slitigt att hålla efter och klippa överblommat, men jag sitter i solen och försöker se det som vila. Oj vad det hinner blomma över på en vecka! Jag som ska bort snart igen.....Nåväl, sedan blir jag ju hemma och arbetet måste inte göras på tid. Inte heller går det ifrån mig. Jämfört med förra året är jag väldigt mycket mer i fas. Om det slutar blåsa kanske jag kan visa några bilder.

Jag är mest förvånad över känslan att det är detta jag saknar på Bassholmen. Jag har inte vetat att jag saknar blommor. Måste höra om man kan freda delar av ön från fåren vissa år så växtligheten får hämta sig. Kanske inte är min sak egentligen, men som mycket annat har jag nog tänkt lägga mig i ialla fall:-)