Stefan Edman sprang jag på och fick pratat lite om torsdagens diplomutdelning på soppteatern. Bra, för det är en man som är svår att få tag på. Flera kända personer höll föredrag eller korta propåer. Alla försökte överrösta varandra. Ganska tradigt och hög ljudvolym. Alexander Bengtsson visade den nya boken. Sverigedemokraterna har fel igen. Lanserade även bloggen sdharfel. Första boken har jag läst, får väl ge mig i kast med den här också. Köpte politisk litteratur hos ETC förlag och får en prenumeration på en politisk veckotidning. Jag har redan Efter arbetet så jag valde något annat, en med Göteborgsanknytning. En bok av Johan Ehrenberg Sagan om Bohnusgrisen och Bläckfisken ska jag läsa omgående. Jag gillar Johans betraktelser, de jag läst mig till genom de krönikor han gör. En klar favorit.
Annars köpte jag mest plock och skrivböcker. Älskar skrivböcker. Vackra pärmar vill jag frossa i. En för varje sammanhang jag är med i. Det blir mycket lättare i livet då. En för teatern, en för kultur och fritid, en för naturskyddsföreningen. Det underlättar att separera vad man skriver ner.
Rent praktiskt kan jag säga att jämförelsevis med trädgårdsmässan, den senaste mässan jag besökte, fanns det allt för lite sittplatser. Inte vinner man på att bara ha överfulla caféer och restauranger och inga sittplatser för vila eller medhavd fika. Vi köpte kaffe på förmiddagen och hittade ett hörn där vi slog oss ner på golvet. Ett hörn där det definitivt kunnat stå lite stolar och bord.Somliga hade behövt bättre arbetsställning också.Övervåningen som jag trodde skulle vara intressantast var tråkigast. Inte så mycket trädgård och ganska mycket mix. Jag hade trott på mer uppdelning, trädgård, mat osv, men man fick leta, allt var ihopslaget. Köpte inte en enda sådan bok och det hade jag verkligen trott.
Jag skulle behöva 2 dagar för att riktigt hinna med allt jag skulle vilja. Alla intryck första gången (första dagen) gör att jag mest kollar. Tror precis som på trädgårdsmässan att alla shopping med fördel sker dag 2 om man hade haft den möjligheten. Nästa år ska jag se till att ha det:-) Det gäller bara att planera.
6 kommentarer:
Det var första gången för mig och redan i det första båset fann jag, ett nystartat iranskt förlag, fann jag min favoritpoet Rumis, sista långa diktsvit. Han skrev under sista 12 åren av sitt liv en lång diktsvit, 64000 rader, som heter Mathnavi, och de hade den i tre band för några hundralappar. På svenska och på farsi! Sedan var dagen räddad och jag kunde bara flyta med. Mäktigt.
Jag är så avundsjuk, först började jag kolla allt jag missar, och inte minst min idol Winnerbäck, men det var så ledsamt så jag slutade kolla efter allt jag missar nu när jag måste jobba denna helgen :-(
Men, jag är glad över att du fick möjligheten och ser fram emot en lång berättelse på onsdagens bokträff! :-)
Kul du kom dig iväg! Och fick köpt med dig en hel del förstår jag. Som sagt förr; jag älskar bokmässan jag, men enig med sittplatserna. det har alltid varit ett problem när jag har varit där.
Andes, härligt! Ungefär samma känsla fick vi vid flera av de små Värmlandsförlagen.
Norgårdsanna, jag minns ett inlägg jag gjorde när jag satt i rullstolen och var sådär helt hjälplös, alla gjorde roliga saker och jag missade allt. Så jag vet känslan. Det enda jag kan säga, med erfarenheten nu, är att det går fler tåg. Dina barn blir större, tiden lättare att planera, Winnerbäck spelar igen och bokmässan årligt återkommande. Även om det är en klen tröst nu är det saker att se fram emot.
Lullun, jag ska försöka mejla någon och ifrågasätta hur de tänker om sittplatserna. Annars var det som sagt en höjdare som jag definitivt vill uppleva igen.
Jag var i montern på Internationella Torget från 8:30 - 14:00 med några pauser, sen igen någon timmma runt sex, sedan var jag kvar på mässan till nästan sista man efter åtta, då hade de redan släckt lyset på toa så man fick kissa på gehör. Synd vi aldrig råkade på varandra. Det var få jag kände som tog sig till vår monter.
Annaa, internationella torget, minns inte ens att vi passerade ett sådant. Fast det gjorde vi naturligtvis, eftersom vi inte missade en kvadratcentimeter. Jag trodde jag hade dig i telefonboken men det hade jag inte. Annars skulle jag spårat upp dig räknade jag ut;-)
Skicka en kommentar