måndag 7 september 2009

Till Alingsås far vi gärna igen.

Vi behövde tanka, plocka ur bilen.. och maken ville hinna med sin morgonpromenad, så före tuppen steg vi upp. Klockan 9 hämtades far med fru och avfärden mot Alingsås började.

Parkerade drygt en timma senare och började strosa runt. En märklig stad om man dristar sig till att jämföra med Uddevalla. Skulle tro att det stämmer att det är Sveriges cafétätaste. Inte bara caféer imponerade på oss. Varje bakgata, varje bakgård, det är verksamheter överallt. Folk dessutom. Ta en bild sa far. Varför är det fullt av folk här? Det är det aldrig i centrum hemma. Två orsaker trodde vi. Centrum hade ett attraktivt utbud. Butiker av så många olika slag att det inte känns samma. Det finns inget köpcentra. Man väljer att gå på stan.

Hit åker de flesta jag känner för besök någon gång om året. Hur många åker extra till Uddevalla centrum? Vi mötte flera Uddevallabor. Något för den nya centrumutvecklaren att fundera över. Jag tror kanske inte att kräftskivor på torget är det Uddevallaborna saknar...men nu var det ju inte DET jag skulle skriva om.

Missa inte Balders Hage var ett av råden vi fått. Förstår väl varför vi. Inredningsbutiker och café. Få saker är så bra i kombination. Solen tittade fram och vi satt ute och drack elvakaffe. En amatörteatergrupp gick omkring och gjorde reklam för höstens uppsättning på Palladium. Pelle Svanslös, om jag bodde lite närmre skulle jag absolut se den. De var så välklädda, det bådar gott.
Fick här klart för mig hur jag ska lösa lampproblemet vid lässoffan. Kul med butiker där man kan hämta inspiration och få helt nya tänk!
Hela sensommaren har jag letat kofta utan att finna någon. Från Alingsås kom jag med 2 koftor, en snygg topp och en ljuvlig stickad tröja. Maken fick fatt i nya jeans. Han har minskat 20 kilo och inte köpt något nytt så det behövdes. Chokladbutiken gick inte att passera, vi inhandlade tofé som skulle komma väl till pass på söndagens eftermiddag då vi hade middagsgäster.

Utöver alla fantastiska butiker, mysiga gator och bakgårdar, rann det ett vatten genom staden. Lillån tror vi. Där hade man tagit vara på läget och det var inbjudande att sitta ned på trapporna. Planteringarna gick inte av för hackor heller. klockan var efter ett när vi var nöjda. Lite påskyndade av ett ökande regn.

Alla fyra var överens. Till Alingsås far vi igen. Kanske kan man ta en hotellnatt för att hinna se mer, vila mellan promenaderna och kunna fika på många olika ställe. Väldigt nöjda for vi vidare mot Nordtorp och familjen Krantz.

7 kommentarer:

Solnasnackar´n sa...

Det är fantastiskt att Alingsås lyckats med det som det flesta städer misslyckats med (eller flyttat ut) - att göra centrum vackert OCH levande.
Något eftersträvansvärt!

Grekland nu sa...

Åhh vad jag blir nostalgisk! Och visst är Alingsås en ljuvlig liten stad. Min mamma kom därifrån och mina föräldrar flyttade tillbaka dit 1987 och de bodde där tills de nyligen gick bort. Själv har jag aldrig bott där permanent, men det är där jag varit när jag besökt Sverige och mina föräldrar och det är där jag fortfarande har flera släktingar. Fin beskrivning du gjort av stan och fina bilder!

Anonym sa...

Tack för tipset! Aldrig varit där! Ulla :)

Fritt ur hjärtat sa...

Loa, verkar dessutom inte så himla svårt. Man tänker nog krångligt i onödan på andra ställe...

Grekland.nu, roligt att du gillar och känner igen.

Ulla, absolut värt ett besök.

Anonym sa...

Jag tror dig! Gillar det jag såg! Tänk om ... ja du vet!
Ulla :)

Fritt ur hjärtat sa...

Ulla, japp det gör vi:-)

Monica sa...

Yes, Lillån är det. Egentligen heter den Gerdska ström. Lite svårare att säga... :)