Fantastiska Arne och pinsamma jag.

Förberedde mig för lunchteatern. Satte sonen i arbete med läxa. Satte i motorvärmaren och passade på att ta några frostfoto. Funderade på vilken tid mötet är imorgon. Tar fram almanackan och inser att mötet var igår. Jag var gäst, jag skulle tala, jag skulle berätta! IGÅR! Jag dånar. Så pinsamt. Inget har jag att skylla på heller. Var hemma hela kvällen. Bara hoppas på att jag får komma nästa gång de har möte...

Väl på soppteatern släppt skammen. Vilken underbar föreställning! Kanske den bästa den här säsongen. Arnes finurliga funderingar och lösningar. Hans iakttagelser, så lätta att känna in. Gestaltningen av Josef Säterhagen är så fin. Jag satt tårögd långa stunder. Så synd att Uddevallaborna föredrar kända namn eller tema. Halva salen var fylld idag. Den var definitivt värd mer. Bli modigare Chansa! Man förlorar inte så mycket på att gå på något okänt. Tänk man kanske rent av får en upplevelse för livet.
Bilder från googel bildsök.