Eftermiddagen for vi till pappa med fru och åt middag. Syster yster med barn var också där. Halv åtta for vi hem, jag ville hinna till Stjärnorna på slottet. Småtrevligt och jag blir inte fullt så arg på Ranelid som jag fruktade. Tycker nästan synd om honom. Vilken människa. Han måste kommentera allt han själv sagt, som om det vore det bästa sagt på jorden. Ödmjukhet kan han nog inte stava till. Det värsta är att jag tror, han tror han är ödmjukheten själv. Fånigt känns det!
Nu ska vi trotsa väglaget och åka till Göteborg. Man är väl inte klok... Maken är ledig efter nyår. Då ska vi renovera. Vi vill starta direkt och då måste det finnas hemma. Ska man börja med inköp drar allt ut på tiden. Renoveringen kommer inte att synas! Det är vår klädkammare som ska bli funktionell. Idag är det mest tomma väggytor med ett par klädstänger. Nu ska det bli trådbackar från golv till tak. Som jag väntar! Tänk att det ska ta 13 år i ett hus innan man inser vad som behöver göras. Får vi ordning där kan flera av våra stora skåp flytta ut från oss. Linne, dukar och annat kommer att rymmas i garderoben. Det blir en fullständig rokad för ganska många stora möbler. Ett av resultaten blir att sonens stora garderob försvinner ut i en hall. Då får han plats med en arbetsplats. Han ska få dator. Han väntar också;-) Vi har noga förklarat att det måste bli klart i rätt ordning innan datorn kommer. Vi börjar i rätt ände. Nyckeln till allt, skulle man kunna säga, ligger i garderoben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar