torsdag 18 mars 2010

Ni får bara tro mig, något liknande har jag aldrig skådat.

Återkommer till helgen i Falköping. Av Falköping såg jag inget kan man säga. Vi var i Folkets Park, men jag blev körd till dörren för halkan var svår. Även till dörren på hotellet blev jag körd.
Det är hotellet detta ska handla om.
Hotell Ranten, ligger på järnvägsstationen och att kliva in där var som att kliva in i en annan värld. Hotellet kan jag berätta, väckte mycket munterhet bland oss deltagare. Vi häpnade, fnissade och förfasades om vartannat.

Första stora förvåningen kom när jag frågade efter hissen. Jag hade fått rum på våning 2. Det finns ingen blev svaret. Så snopen var det längesedan jag blev vill jag lova.
Jag hann tänka att det är ju lag... men inser att de sluppit för att de inte renoverat. Om de renoverar kommer de att vara tvungna.
Efter lite ommöblering fick jag rum på första våning.
Det är troligen det minsta rum jag haft på hotell. Ett museum från 70-talet tror jag just rummet var. Med brun heltäckningsmatta, virkat överkast och tavlor med tjocka textilramar. Kultförklarat skulle jag tro... Badrummet var spännande. Miljöpolicy kunde de inte stava till..Det är längesedan jag sett så mycket engångsgrejer och plastglas. Dessutom var elementet ur funktion. Direktverkande el men termostaten gick inte att ställa in. Det blev så hett att väggen bakom riskerade att fatta eld. Jag fick alltså planera mina toabesök noga, sätta på elementet 10 minuter innan och stänga av när jag gick igen. Efter dagen i Folkets Park med föresläsningar och annat spännande skulle vi fortsätta kvällen på hotellet. På andra våningen. Jag stod som ett fån. Det är en sak att tvinga sig gå i trappa en gång då och då, men att kämpa sig upp och ner flera gånger på en dag funkar bara inte. Jag valde att avstå kvällens övningar. Dagen därpå var det lika illa, konferenssalen var ju på övervåningen. Kursledningen pratade med hotellägaren och vi fick istället vara i en av matsalarna på nedervåningen. Luften blev fort dålig och det hördes en hel del klagomål på det, men jag var nöjd. Klart folk undrar om jag måste vara så jäkla besvärlig, men det försökte jag att inte bry mig om... Jag hoppas och tror att många lärde sig något av detta. 2010 är tillgänglighetsåret, men det händer ganska ofta att det inte är särskilt tillgängligt. Tillgänglighet och miljöpolicy frågar man efter när man planerar utbildningar.

Nu var det inte bara rummen som fått kultstämpel. Hotellet andades, ja.. inte vet jag. Det var som om allt stod kvar sedan 1897 och man lyft in nya influenser i takt med att tiden gått och trenderna ändrats. Problemet var att man aldrig lyft ut något. Kitchigt är bara förnamnet. Detta blev naturligtvis det stora samtalsämnet. Jag satt till bords med en Falköpingsbo som undervisade mig i hur anrikt hotellet var, måste erkänna att jag inte riktigt tycker det räcker. Gammal och anrik måste ju inte betyda bra. Här betydde det mer spännande och lite smålustigt. Anrik förstod man på tillströmningen av matgäster, det var full rulle och maten var verkligen bra, så det förstod vi. Tog naturligtvis bilder, jag tror det är en miljö på utdöende så det var viktigt att föreviga. Jag skulle vilja beskriva men orden räcker liksom inte till. Ni får bara tro mig, något liknande har jag aldrig skådat.Vem ställer en hare på buffébordet, och varför? undrade vi. Titta också på blommorna... Ljuslyktorna känns igen från pizzerior på 80-talet.

Till harar och ljuslyktor sällade sig antika soffor och kungaporträtt. Kungaporträtten förklarades med att de varit flitiga gäster på hotellet.
Men jesus och Napoleon då, de har väl inte sovit här;-)
Över kungaporträtt och antika soffor hängde kristallkronor på rad, de samsades med måsar. Måsar i papp. Också en kombination...
Ett typiskt hörn. Kristallprismor, Jesus och siden växter. Jag har aldrig sett så mycket sidenväxter i stora arrangemang. På varje bord, i varje fönster, precis överallt, sidenväxter.
Nåja, enklare arrangemang också;-)
I en tillbyggnad hittade vi frukostmatsalen. Där anade man en annan tidsepok. Men sidenväxterna gick igen. En plastkruka på varje bord och i varje fönster.
Måsarna i taket fanns också med. Helgalet helt enkelt! Är ni Falköping så gör ett besök på Ranten, det är sevärt.

7 kommentarer:

The cottage by the Cranelake sa...

Har alltid undrat hur det hotellet är :-) :-) Får nog ta mig dit och kika någon dag :-)

Haren kan väl bero på att påsken närmar sig? Inte för att påskharen någonsin varit speciellt stor här, men ändå :-)
Ha det gott!
Christer.

olgakatt sa...

Menar du att detta finns i VERKLIGHETEN? Jag blev helt andfådd av bara bilderna!

Fritt ur hjärtat sa...

Christer, gör dig ett besök! Haren hade inget med påsk att göra förstod vi på kommentarer av barn som var där. Han "bodde" där. :-)

Olgakatt, syrebrist fick man, både av skratt och för att de "föll över en". En märklig känsla! Men det finns på riktigt jag lovar.

Anonym sa...

Verkar spännande hotell! Falköping är nog värt ett besök bara för att bo där.

Nilla sa...

Men oj! Vilken inredning! Jag kommer att tänka på programmet "Sveriges fulaste hem" som barnen och jag tittade lite på igår... De badrumstapeterna hade mina föräldrar när jag var liten. :-)

Fritt ur hjärtat sa...

ANonym, ska man till Falkping ska man i alla fall inte missa detta:-)

Nilla, jo det hade nog platsat där. Trots att jag själv är ganska kitchig och troligen hade fått mitt hem bland Sveriges fulaste, så var detta något oerhört, man fick andnöd!

Anonym sa...

Hahaha, helt fantastiskt. Hemmen och många av restaurangerna i detta land är också extremt "fel" på liknande sätt, men det kan man mer förstå. Men i Falköping?! :-)