Hämtade mig naturligtvis efter mitt migränanfall. Sakta återvände livet, tur man vet det när det pågår för det är inte roligt. Läser om kaoset på Näl, igen.....
Tyvärr är jag inte förvånad. Till skillnad från många andra skyller jag inte allt på politiken. Så många förståsigpåare som tycker sig veta rätt och fel, som dömmer ut allt för egna idéer. Jag tycker naturligtvis det är lika gräsligt det som sker, som alla andra. Men jag ser ett större sammanhang tror jag. När förre C-Ordförande hånas för att han jämför förändringsarbetet med inbördeskrig, suckar jag igenkännande. Jag som fått skäll för att jag delade ut vatten på fel tid till patienterna, som fått utstå den ena uppläxningen efter den andra för att jag kom ny, inte hade ett NÄL eller ett UA tänk, jag var flexibel. Min erfarenhet är att det finns gott om personal som motarbetar, gnäller och hittar på egna lösningar. Makten ligger inte enbart där allmänheten tror, det är min privata uppfattning och den stöder jag på egen erfarenhet. Sedan önskar jag att politiken hade makt och medel att lösa detta, men jag tror det behövs mer och nytt tänk.
Nåväl, detta skulle inte bli ett inlägg om vård...... Jag ska skriva om veckan som gått. Visserligen bara torsdag idag men veckan känns ändå slut. Januari är verkligen sönderhackad av helgdagar.
Maken är ledig från arbetet och har renoverat badrummet. Själv har jag mest laddat batterierna inför måndag då mitt nya liv börjar. Mina första stapplande steg in i arbetsprövningens förlovade värld. Den är vinglig min väg och kantad av svårigheter. Pengar, system som inte samkörs, titt som tätt drabbas jag av bakslag av ena eller andra slaget. Ändå har jag bestämt mig för att hålla lugnet och modet uppe. Detta ska bli roligt!! Men IG till regeringen som skapat ännu ett system som inte funkar hela vägen, jag kastas mellan hopp och förtvivlan mellan vishet och ovisshet hela tiden.
Inte heller detta ska inlägget handla om:-) Bäst att skriva ett par rader om igår. Min syster och jag skulle åka på tur i närområdet och titta på lite inredning. Vi skulle fika på något av ställena och dra ut på tiden för att våra respektive skulle fixa "bjudning", lagom till sju skulle vi få komma hem och äta. Menyn var hemlig.
Vi började i Rotviksbro hos
2 Fröknar. Lite av det jag sagt i Bohusläningen levde i mitt minne, shabby chick i alla ära, begagnat med äkta patina är nog mer min melodi. Enstaka prylar kanske är kul, men det är väl helt enkelt inte min stil. Förstår att det är himmelriket för någon med den läggningen:-)
Bestämde oss för att spara på fikan och ta den i Ljungskile. Kärrstegens gård var nästa mål. Hittade dit utan problem och redan utanför kände jag att jag hittat mitt himmelrike. Oj här fanns mycket i min smak!
Kliver in och möts av orden, -ni får gärna kika runt snabbt men jag stängde precis. Oj så snopet. Vi var inte ett dugg intresserade av att kika snabbt. Slokörade gick vi därifrån. Inne i Ljungskile var det några få butiker öppna men ingen som lockade. For åter mot Uddevalla centrum och fann att Cactus var öppet. Det blev en lång fika där. Var hemma i god tid innan sju och höll mig ur vägen för herrarna i köket. Menyn visade sig vara tapas och vi åt gott och länge. Nu är förväntningarna höga på mig och syster men vi vill gärna vänta in lite bättre väder innan vi bjuder igen. Inte utan att man misströstar lite i detta hysteriska snöande. Tills det ljusnar får man väl fortsätta ta det lugnt. Tänkte även fortsättningsvis, främst på grund av arbetsträningen, försöka ha fler stilla veckor.
3 kommentarer:
Sönderhackat och sönderhackat, nu är det ju bara den sjätte januari idag, det blir ingen ny helgdag förrän långfredag, den förra helgdagen dvs den 1 januari inföll på en lördag och den dessförinnan, annandagen, på en söndag. Mindre sönderhackat får man leta efter, det är nog känslan av trettondagen som rätt så onödig som slagit till!
Det har väl en växelverkan det där med dålig ledning och arbetsorganisation? Hur långt borta från det praktiska arbetet ledningen än sitter? Jag har sett mycket sånt som kan kallas gnäll på arbetsplatser, är mitt uppe i en sån situation nu där en arbetsorganisation rasat ihop, folk är sjuka, säger upp sig osv. Vid första anblicken kan man tycka att de ska bita ihop och skärpa sig, de är ju ett bra gäng som borde kunna hålla ihop. Men en stark och dålig chef som har stöd hos en trög styrelse, politisk eller annan, kan förstöra den bästa av organisationer och förhindra uppbyggandet av nya bra rutiner. Det enda personalen till slut blir bra på är att lida och gnälla tillsammans - och göra ett dåligt jobb. Jag har mest sett detta i mindre personalgrupper men jag är övertygad om att det förekommer på alla typer av arbetsplatser.
Lider med dig när du berättar om ditt migränanfall. Kan trösta dig med att de blir mycket mindre häftiga med åren... Jag hade sådana anfall som du beskriver i femtioårsåldern - när man helst ville dö...
Mina gamla piller (A-n) verkar fortfarande när jag någon gång känner att det är på gång, men de svindyra som var nya på den tiden verkade inte alls (jag tror att det är det läkemedlet som man använder i sprutor, I-n?).
Det är konstigt att du skulle behöva vänta så många timmar bara på en spruta, som bara skulle ta någon minut! Dåligt!
Krya på dig och kramar från Ingrid.
Annaa, eller så är det att G är ledig och därför känns det som sönderhackat och väldigt ledigt. Du är så himla snusförnuftig-)
Som jag skrev ger jag inte politiken hela skulden, i övrigt har vi säkert liknande erfarenheter. Jag började på sjukhuset 1999 och det var på ett sätt lika illa då, läkarbrist som gav långa köer på akuten och medicin. Att man dras med samma problem men av större dignitet nu är väl ett bevis på oduglig styrning, men styrningsproblemet sitter inte i ett led utan många.
Glömmer aldrig när jag som ny på huset kände alla vibrationer och insåg att NÄL och Uddevalla sätt att arbeta var så olika så det blev som krockar. M pratar om att bygga nytt och skapa ett storsjukhus. DÅ trar jah man tar med sig problemen, dä rskulle bli samma konflikt om vilket hus man ska arbeta som. Men det är natrligtvis bara problemet på golvet. Att det är för få sängplatser, underbemannat och dålig koll på läget är en anna sak. Som sagt jag skyller inta allt på politiken men är inte heller blind. Däremot har jag inte längre några lösningar...
Musikanta, tack det är ju gräsligt när det håller på tyvärr. Mina anfall kommer inte så ofta. För de mesta tolkar jag signalerna rätt och häver det initialt då fungerar mina tabletter bra. Också svindyra 6 tabletter 1 300:- tror jag det var senast. På måndag ska jag prata med min doktor och hoppas få nässpray eller för all del spruta att ta själv, för det som hände senast vill jag gärna undvika.
Skicka en kommentar