måndag 24 juni 2013

Nära men långt bort.

Rastlöshet är något jag är bra på. Vila säger människor välmenande till mig och jag försöker. Efter två dagar är jag så rastlös att jag är svår att ha att göra med.  Förra veckan gick väl bra eftersom onsdagen firades rejält, torsdagen var det städ och lite mysdag, fredag midsommarafton, då börjar det klia i kroppen, tur vi kunde jobba lite på att fira midsommar. Lördag är det kört, jag måste ur huset och vi måste göra något. Här på västkusten är midsommardagen ingen riktig höjdare, kusten är fulla av dem som hade för roligt kvällen innan, det är dessutom kraftigt med trafik. Sagt och gjort, vi struntade  kusten och for inåt, Dalland glömmer man nästan bort när man bor som vi, nära.
Så vi for dit historiens vingslag är som närmast och vi beundrade den kapten som manövrerade i den trånga kanalen.
 Slussar höjs och sänks.
 Portar öppnas och stängs, ständigt med stor publik närvarande.

Sannerligen är vi imponerade när denna  havets riddare kommer ner och de båda (hon och han) har lett och småpratat avspänt hela tiden.
 Så tog vi en promenad i området, lät oss förföras av turistfällorna.
 Och faktiskt skulle vi vilja rekommendera den lilla loppisen på baksidan, drivs av Röda Korset och med VÄLDIGT humana priser, så ovanligt vid ett turiststråk som detta. Även om dagen var mysig, maten god och antikbutiken välfylld, så var det loppisen som blev dagens stora behållning. Kanske tur att den inte ligger helt nära utan snarare lite långt bort.

3 kommentarer:

Solnasnackar´n sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Solnasnackar´n sa...

Finfin helgresa!

ZielonaMila sa...

Fantastic place, wonderful photos:) Greetings