Åstol, en ö till samlingen.

Jag blev tillfrågad om jag kunde ta en guidning till Åstol. Svarade först nej eftersom jag inte gjort turen och inte visste något om resvägen. Stefan kom till min räddning, det var han som rekommenderat mig och han erbjöd mig i samma ögonblick sitt material. Maria skickade turlistan så jag visste vilka ställe vi skulle passera och jag läste på. Lade ner massor av jobb på det här, svårt tänkte jag eftersom man är till sjöss många timmar.

Jag bad om en enda sak extra, att Åse skulle få åka med som min gäst. En hel dag ensam kändes inte lockande. Men jag är ju väldigt förtjust i personalen på båtarna och Fredriks mat;-) så jag såg det lika mycket som en egen tur. Man kan och skall ju inte prata hela tiden!!

För att göra en lång resa till en kort historia kan jag sammanfatta den så här: ett jäkla oväder! Styv kuling och regn, men jag gjorde så gott jag kunde med de förutsättningarna!! Svårt att se genom våta rutor, jag sprang som en jojo upp till Christian och frågade, vad ser vi nu, vad kommer sen osv. Ett gott jobb och ett jäkla slit.

Jag är grymt sjösjuk!!! Men oroade mig inte det minsta för alla hade sagt att vi gick inomskärs, jag vet att det är lugnare där. Faktum är att det gick bra ända tills de sista 10 minuterna innan Åstol, då är det ett helt öppet gatt man skall över. Jag var fullständigt oförberedd och när första "dyket" kom sa min kropp ifrån direkt. Kallsvetten bröt fram, skräcken slår tag i en så man blir förlamad och lusten att hoppa över bord är stor. Jag bleknade på en sekund och Åse sa, luft, vi går ut bak!

Ut, andas med vågorna, titta på horisonten, det är en kort väg detta går bra. Nej jag kräktes inte men kroppen gav upp, jag var så sjuk. Jösses sa Christian när han såg mig, hur kunde det gå så illa så fort. Iland med dig och vila!

Åse ledde iland mig, vi gick lite, här var vi ju på Åstol för första gången och skulle turista....Vid första bänk la jag mig!! Det var vid ett fik så Åse beställde fika, jag vet att mat är bra och botemedel så jag försökte verkligen men det växte i munnen och gick bara inte. Fick i mig lite te och en halv fralla. Bara låg, världen snurrade och jag mådde grymt illa.

Tiden när vi skulle tillbaks närmade sig och jag ville verkligen inte, Christian och fredrik som tagit en promenad släntrade förbi, tittade på mig och sa, -men ligger du än, då får vi nog ha helikopter tillbaks till dig. Kände mig verkligen ynklig.

En av damerna på båten gick in i cafét och frågade, - var bor Peter Harrysson?? Hon i fiket gick ut och visade, där det vita. Jag kikade med ena ögat, så det är det jag sett av Åstol, Peter Harryssons hus.

Resan hem gick bra, Christian fick välja att gå samma väg tillbaks eftersom det blåste mycket därför hade jag ju inget mer att guida, vi hade sett det en gång. Jag klarade inte maten, trots att det var Fredrik som var kock, mådde tjyvtjockt länge och välkomnade hamnen i Uddevalla med stor längtan!!

Men Åstol, dit får jag väl försöka åka igen kan väl knappast säga att det är en ö till samlingen, jag har ju inte sett den!!

Efterlängtade millimetrar.

Nästan ett dygns regnande, det känns så skönt! ÄNTLIGEN. Jag har förut beskrivit hur min lerjord krupit ihop och det är stora glipor och mellanrum till rabattkankterna. SMHI hade varnat men jag var lugn, den norska vädersiten (ligger som länk hos mig) visar timma för timma om man vill, väldigt lokalt, ofta har de rätt;-) Där visar de att igår skulle komma 29 mm jag tömde idag på 25, de visar också att man 10 mm under det här dygnet. Även om det regnar hela dagar är det ett stillsamt regn som inte rinner av utan verkligen blir kvar och tränger ner, riktigt välgörande.

Jag läste tidningen idag och såg att Peter Harrysson skulle uppträda på Åstol ikväll, då kom jag på att jag har ju en öhistoria till att förtälja. Den utlovas komma till kvällen. För nu behöver vi och huset en hyfsning, det kommer fler forumister på besök. 11 kaffe skall bjudas på och kullerstenen skall transporteras bort. Har jag tur är det uppehåll då så kanske jag kan ta några foto, regnar det är det inte hela världen för det har varit efterlängtade millimetrar.