Freddie Wadling och Selma Lagerlöf, kultur för en trasig själ.

En gnällblogg vill ju ingen ha, så jag får se till att bita ihop. Brukar vara bra på att bryta ihop och bita ihop. Den här gången gör det dock ont i själen också varför själva hopbitandet är något svårare. Detta till trots har jag faktiskt fått lite tröst. Bokcirkelns nästa bok blir en klassiker. Jerusalem av Selma Lagerlöf. Den har jag inte läst sedan jag var tonåring så det ska bli intressant att se om man utvecklats något i sina uppfattningar......Beställt den från Bokus i pocket, orkar inte hålla tunga böcker. Då är pocket en fantastisk uppfinning! Härligt att ha något att se fram emot. Blir det lite sol kan man till och med tänka sig att sitta vid husväggen och läsa lite. Då kommer fräknarna som popcorn på näsan;-) Trots det gillar jag sol!

Dessutom har jag i min trasiga själ en liten karamell jag går och suger på. Var på konsert i Göteborg i lördags. Det var väldigt nära att jag ställde in. Att fara iväg när man mest bara gråter är en utmaning, inte minst för den som ska umgås med en. Istället ställde vi in allt kringarrangemang. Inget gå på stan, inget äta efteråt. Fram och tillbaks för konserten bara.

Jag är glad för att det blev så. Att jag inte gav efter för olusten. Freddie Wadling var briljant! Lysande! Magisk! Det är första gången jag ser och hör honom live. Hoppas verkligen på fler tillfälle. Jag var stum av beundrar. Han var så makalöst bra. Hanterar rösten så man ryser och häpnar. Allt från rena ballader med fantastiska texter av Stina Nordenstam till mer ös av Imperiet. Dessutom omgav han sig med begåvad musiker så man var helt betagen. Tur det i tider av förnedringskassor finns små kulturkarameller för trasiga själar. Det helar så bra.