söndag 24 maj 2009

De viktiga signalerna en politiker sänder ut.

Ganska ofta gnäller jag här på min blogg.. Inte lika ofta hänger jag ut folk. Nu blir det både ock. Har funderat ett tag och känner att det här måste av mig. Ut med det och gå vidare. En politiker med ganska hög position i staden har verkligen lyckats få mig förbannad. Låt mig ta det från början.

Vi börjar på middagen vid Kulturprisets utdelning, alltså i december 08. Då sa kommunalrådet, tillika tekniska nämndens ordförande, att han ville äta lunch med mig. Han sa att det var för att jag suttit i rullstol. Han var intresserad av mina erfarenheter. Han berättade om sitt intresse för tillgängligheten i Uddevalla. Bra, han är ordförande i tekniska nämnden tänkte jag. Tänkte också att det var bra att någon tog tillvara mina erfarenheter. Jag kan jämföra tillgängligheten både som gående och som rullstolsburen. Det är mycket jag reagerat på. Jag har sagt att jag ska vara en arg vikarie i gruppen funktionshindrade. Med andra ord, det gladde mig att han var intresserad. På eget bevåg dessutom.

Ett par månader senare ses vi i ett annat sammanhang. Jag försvara mitt medborgarförslag. ("vinner"dessutom) Några av siffrorna jag presenterade intresserade ordföranden och jag sa. Dem kan jag sammanställa och så får du dem när vi äter lunch. Jag gjorde så. Sammanställde namn och siffror på externa eventbolag. Därefter sände jag ett mejl att nu är det klart. Föreslår en tid ska jag se till att vara tillgänglig så vi kan få till sittningen.

Ytterligare en gång mejlade jag. Troligen dumt, men jag trodde verkligen intresset fanns. Missuppfattade jag något, ville du inte träffa mig skrev jag då. Svaret är kul, eller tragiskt, jag vet inte vilket. -"Jag har inte lyckats hitta någon ledig tid"- Då först insåg jag att han bara pratat.

Jag kände mig lurad. Intresset var inte på riktigt. Erbjudandet står inte kvar. Jag vill inte längre äta den där lunchen och berätta om mina erfarenheter. Kanske för någon annan men inte han. Jag träffar ofta upptagna människor. Ingen, absolut ingen har sagt att de inte hittar en tid på 6 månader. En lunch brukar vara lättast för äter det gör alla hur upptagna de än är.

Jag har ändå tagit lärdom av det här. Något att applicera i min egen roll som politiker. Jag skall aldrig låtsas vara intresserad. Ingen kan vara intresserad av allt. Man ska inte låtsas vara det! Jag som är ganska härdad, vuxen och rätt förnuftig känner mig lurad, tänk då om det varit någon mer känslig. Nej som politiker får man tänka sig för, inte bara babbla. Man måste tänka på vilka signaler man sänder ut. Intresse måste vara äkta, det är inte bra att bara låtsas.



7 kommentarer:

Anders Nilsson sa...

Det handlar om självbild och vanligt hederligt folkvett. Jag blir förbannand bara av att läsa det du skriver, så hur ska inte du vara?

Fritt ur hjärtat sa...

Anders,Hans självbild är väldigt god villa jag mena. Mycket snack och lite verkstad. Ingen verkar bli förvånad när jag berättar det här. Det stör mig! Ja men det är typiskt honom säger folk, han bara pratar. Hu kan han då bli nominerad år efter år, undrar jag..
Kränkt och förbannad är jag!

Marianne sa...

Ytterligare ett exempel på en politiker som bygger upp politikerföraktet. Inte konstigt att det frodas så när politikerna inte menar ett skvatt av vad de säger. Riktiga politiker, dvs människor som jobbar inom politiken därför att de VILL någonting, försvinner tyvärr i havet av alla de här karriärpolitikerna som bara vill ha ett jobb och ett namn och en titel.

Eva Hillén Ahlström sa...

Det handlar inte om gnäll. Simone, du är ingen gnällig person, jag vet inte vem som lurat i dig det.

Du har rätt – och skyldighet – att vara förbannad. Och vi, dina läsare, reagerar med rättmätig ilska. Som Marianne skriver här ovan, späder sådant här på politikerföraktet och det spiller tyvärr över även på seriösa och ideologiska politikerkämpar. Trist! Anders ilska och tal om folkvett känns också befriande. Men politikern är ju kristdemokrat, om jag inte minns fel … apropå mycket snack och lite verkstad :)

/Eva

Fritt ur hjärtat sa...

Marianne, jag är rädd att jag tror du har rätt.

Eva, bra att du inte tycker jag är gnällig. Jag tyckwer i omgångar att jag får hejda itt gnäll. Å andra sidan säger min väninna att jag har låg tröskel för gnäll, hos mig själv.
Jodå han är KD. Egen kampanj nu för att komma till EU. Vad mig anbelangar kan de skicka dit honom;-)

Annaa M sa...

Det värsta med sånt där är att man lätt själv känner sig så dum. Och det har man ingen anledning alls att göra. Dumheten är helt och hållet på hans sida!

Fritt ur hjärtat sa...

Annaa, sant! Jag känner mig skitdum. Dum för att jag gick på det, när alla andra verkar veta att det är så han gör. Dum för att jag strävade på och påminnde. Men jag har inte gjort fel i alla fall.