Jag trodde jag kände mig......

Något ovanligt och kul har jag gjort idag. Shoppat kläder. Inte så ovanligt kanske, fast hemma hos en kompis är lite ovanligt. Åtminstone för mig. Vännen ifråga hade för mycket i garderoben och beslutade att ge andra chansen. Jag tog med mig Åse. Redan när jag frågade om hon ville med varnade jag. Det är absolut inga färger du brukar ha. Hon som säljer har hemskt snygga kläder men inte dina färger.

Själv skrattade jag åt tanken att köpa kläder av henne, vi har så olika kroppsform. Men sa jag trösterikt, en topp kan funka. Väl där blev vi båda snopna över hur mycket de var som skulle bort. Så började vi titta och hur gör man... som i en affär. Granskar kritiskt och säger tvärsäkert att, jo den är snygg men inte på mig. Eller den är inte jag.

Nu var det ju under lättsamma former vi sprang omkring i Bh och provade var vi tyckte. Lätt blev det då att våga prova något snygg. Något som inte är jag....Åse som är brutalt ärlig sa flera gånger. E du klok eller, du är otroligt snygg i den, å den, å den... Helt plötsligt hade jag både randigt, rutigt och blommigt. Långt, kort, tajt, stort, med knappar och med snöre. Saker jag aldrig skulle tagit mig tid att prova i en affär satt som gjutna och jag tyckte själv det var snyggt på mig. Så förvånande!

Åse å sin sida hittade färger hon aldrig haft. Färger hon aldrig provat i en affär blev plötsligt roliga att testa. Många var de som passade trots att vi trodde det var fel färger för henne.

Inser att jag gått på vanan i många år. Köpt det som sett ut ungefär som vanligt, det som passar i min garderob Som ser ut som jag...Jag lärde mig något idag, kom till insikt kan man säga. Jag har förutfattade meningar, om mig själv!

Med en kasse fylld och inte särskilt mycket fattigare börjar jag nu ett nytt liv! Jag ska prova det jag tycker är snyggt i fortsättningen. Tänk att vara över 40 och inse det. Jag trodde jag kände mig......Tack snälla A-L för den här möjligheten!!