fredag 22 januari 2010

Show and tell.

Motion säger Sparkling vi ska skriva om. Sport skrev vi om i oktober, så också jag. Idag tänkte jag hoppa temat tills jag kom på att nuläget är förtvivlat och att jag gör en variant av det.
Genom fönstret ser jag vackra snövyer. Fåglar vid matningen, istappar från taken. Kort sagt det är vackert att se. Min verkligheten och det är här motionen kommer in. Verkligheten för mig är att jag är låst hemma. Snön är kanske det minsta problemet, det är isen under och modden ovanpå, kombinationen som gör det stört omöjligt för mig att gå ut. Min infart är sandad och jag tar mig till bilen. Torp köpcentrum kan fungera om jag får parkering nära en ingång.

Centrum är stört omöjligt. Att sätta ner foten och den halkar omkring, lite bakåt lite i sidled är, har jag upptäckt, otroligt smärtsamt. Det gör att jag undviker utevistelser helt. Måste veta att jag får parkering nära dit jag ska och att det fungerar att ta sig in. Det har blivit ett möte och ett läkarbesök, i övrigt stannar jag hemma. Kommunens tekniske chef säger att det är bra skottat, att det är svårt för rullatorer förstår han, men det är bra skottat och plogat.
Jag har ingen rullator, kommer inte fram ändå. Den sortens motion jag blir utsatt för då, insåg jag snabbt att jag klarar mig utan. När jag kommer ut igen är verkligen en bra fråga, försvinner snön lär isen ligga kvar. Tur det finns böcker! Jag motionerar hjärna med att läsa mycket. Annars håller jag faktiskt på att få lappsjuka...

14 kommentarer:

Taina sa...

Usch vad tråkigt att det inte ska gå att ta sig fram överallt. Kommuner borde skämmas, tycker jag. ALLA ska ha möjlighet att ta sig fram och lappsjuka ska ingen behöva få.

En stor kram till dig!

Monica sa...

Det är samma skit i Alingsås. Det är svårt för en fullt frisk att ta sig fram på vissa ställen och ändå påstås det att det är bra röjt...

Grekland nu sa...

Kan tänka mej att det är besvärligt! Hoppas snön smälter bort nu snart så du kan få komma ut. Tills dess får du väl, som sagt, motionera hjärncellerna med hjälp av goda böcker. Önskar dej en trevlig helg i alla fall!

Anonym sa...

Ja, känner ju igen situationen, som har vuxit upp med en mamma med gångsbesvär och senare rullstol. Hoppas dock att den ankommande vårens ljus ska pigga upp dig och smälta ner isen.
Trevlig helg! :-)

Anonym sa...

Kram!

olgakatt sa...

Med fullt friska ben tycker jag det är besvärligt. Stockholm för några veckor sedan var rena ättestupan med is underst och litet snö ovanpå ÖVERALLT utom utanför Åhléns på Klarabergsgatan. Lundhagskängor plus broddar (bästa varianten säljs på apoteket) rekommenderas.
Förstår hur frustrerad du blir.

Fritt ur hjärtat sa...

Taina, ja i tätorten borde det fungera kan man tycka.

Monica, som om man glömt att det kan snöa i Sverige och tagit bort alla snöröjningspengar.

Fritt ur hjärtat sa...

Grekland, ja det är tur det finns böcker, funderar på någon sors lista över allt jag slukar.

Isflaket, väntar också på vår och issmältning, men det lär dröja.

Fritt ur hjärtat sa...

maisoui, tack.

Olgakatt, har inga broddar eftersom det skulle "trycka tll" den del av benet brosket saknas. Sitter som i en rävsax.

Annika sa...

Ja usch vad jobbigt, Simone. Jag förstår att det känns hopplöst.
Jag såg hur min kära släkting i sthlm i julas fick använda sig av andra rutter med sin rullator eftersom snön var ihopbuntad på gångvägarm inte lätt. Inbte lätt alls. Och det är heller inte ngt man funderar över när man har fungerande ben. Usch så orättvist.
Kram!!

Fritt ur hjärtat sa...

Annika, ja man blir rätt frustrerad, jobbigt är ordet!

HeLena sa...

Så tråkigt! Men du håller humöret uppe bra tycker jag. Vad annat kan man göra.... deppa ihop blir man ju inte bättre av heller men det är svårt! Böcker är bra och så har du ju internet. Håll i Simone!
Varm kram till dig!

Anna, Fair and True sa...

Ja, den sortens motion kanske inte är så kul :(

Läste att Stockholm stad redan använt nästan hela årets budget för snöröjning och städning (det är samma pott alltså) och ändå är det lite si och så. Tänker ofta "hur går detta för gamla eller handikappade?" när jag går på isiga trottoarer.

Fritt ur hjärtat sa...

HeLena, tack. Ibland undrar jag vad man gör utan dator och böcker...

Anna, då vet du nu, det går inte...