Skyndar till T-banan med noggranna anvisningar om var jag ska gå av samt vilken uppgång jag ska välja för att komma till Katarinahissen, bästa sättet räknade jag ut när jag rekade, att ta sig till Mosebacke. Döm om min förvåning när jag 20 minuter i 10 stod vid hissen och den var stäng. Startar 10.00, det är då mitt möte startar och jag vet inte ens i vilken lokal så att komma sent är uteslutet... Ser mig omkring. Här var jag inte dagen innan, Katarinahissen som uppfart luskade jag ut när jag var på Mosebacke. Börjar gå upp för backen men den går liksom i en vänstersväng och när jag tittar ligger Södra teatern på en klippa till höger om mig... Jag blev rädd att gå fel igen. Ser då på flera platser utmed berget trappor rätt upp till Mosebacke. Ser mig ingen annan råd än att ta en av dem. Sakta, sakta, ett steg i taget segar jag mig så uppåt. Tack och lov är det lättare att gå uppåt än nedåt.... Jag klarar det, såklart, trodde inget annat. Alternativet fanns inte.
Lite innan utsatt tid står jag och tittar på Södra teaterns entré. Ingen av de övriga syns. Jag börjar bli orolig över att jag inte vet var exakt jag ska vara. Tar fram lappen ur väskan med telefonnumret till projektledaren. På lappen står numret till hotellet! Jag har på morgonen stoppat fel lapp i väskan. SUCK! Ringer hem, maken får gå in i min mejl och leta sedan ringer han mig och äntligen har jag rätt nummer. Svett av promenaden, med en huvudvärk som hotar komma tillbaks kliver jag in i Riksteaterns lokaler för att börja dagens arbete.
Dagens arbete har jag sett fram emot. Jag har förmånen att sitta med i en referensgrupp som under nästan ett års tid arbetat med Riksteaterns nya hemsida. Det är otroligt stimulerande när man ingår i något där åsikter och synpunkter tas på allvar, där man ser det i resultatet.
Dagens arbete har jag sett fram emot. Jag har förmånen att sitta med i en referensgrupp som under nästan ett års tid arbetat med Riksteaterns nya hemsida. Det är otroligt stimulerande när man ingår i något där åsikter och synpunkter tas på allvar, där man ser det i resultatet.
Gruppen är väldigt bra sammansatt, olika kunskap, olika erfarenheter och från olika delar av landet. Dessutom har vi blivit väldigt bra guidade och stöttade av projektledaren, Fredrik. Han är en riktig pärla tycker vi samstämt!
Dagen förflöt i ett flygande fläng med mycket konkret arbete, lagom mycket kaffe, frukt, mat och bensträckare. En av bensträckarna fick vi en liten visning på Södra teatern. Vyerna är läckra och teatern charmig. Dessutom var det smart att vi fick veta vart vi skulle senare på kvällen.Vi drar över tiden lite men är färdiga innan Katarinahissen stänger så ner kommer jag den vägen:-)
Tillbaks till hotellet, bara en snabbis för att duscha bort svetten, byta skor och så tillbaks till Södra teatern. Så praktiskt det är med T-banan. Nu visste jag också var jag skulle gå av och upp för att ta minsta backen:-)19.30 var det så dags för kvällens begivenhet. Riksteatern hade försett oss med biljetter så jag hade inte en aning om vad det var. Kul när man är nyfiken som jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar