söndag 16 januari 2011

Knut eller Hjalmar, det spelar kanske ingen roll egentligen.

Jag har förstått att jag är lite annorlunda, somliga tänker att jag prioriterar fel saker och främst är jag märklig som gillar att städa. Jag försöker inte försvara mig, bara berätta att jag tror det är olika perioder i livet. När jag flyttade hemifrån skapade jag ett eget dockhem, en två med kök och i mina ögon var det så fint. Långt upp i ålder höll jag på att byta gardiner en gång i månaden och jag sydde alla gardiner och dukar själv, alltid i matchande set. Kanske var jag konstig redan då? Men jag trivdes och det har aldrig varit krav från någon annan. När jag tänker tillbaks ännu mer har jag heller aldrig haft ett stökigt rum, på mitt flickrum rådde ordning.

Nuförtiden är jag tillbaks i det att jag städar av lust. Några år, med småbarn mycket jobb och annat har det varit andra prioriteringar, men jag gillar fortfarande att ha ordning. Min övertygelse är att om jag skapar strategier och rutiner, hinner jag det jag vill. Sedan hjälper det ju till att vi båda hoppat av ekorrhjulet, vi lever lite vid sidan av, lite som vi vill.

Kanske ligger denna återuppväckta lust för städningen i att jag långa perioder inte kunnat. Jag har fått låta maken sköta allt och en vän som känner mig väl och förstått hur jag mått, har kommit för att regelbundet damma åt mig, allt jag kunde var att titta på. Kanske är det en förklaring till att jag nu njuter när jag städar, pysslar och gör fint. Men, eftersom ådran alltid funnits är det säkert bara en del av sanningen, jag gillar väl helt enkelt ordning och reda.
Principer har jag fått lära mig att rucka på, t e x. Sätter jag alltid upp julen 13 december och plockar bort den 13 januari. En månad jul varken mer eller mindre. I år har jag börjat den stora omställningen i livet och arbetsprövar nu. Jag arbetade halv dag den 13 januari och orkade inte ta bort något. Valde att ha 14:e som vilodag också, för att vara på den säkra sidan. Först igår den 15:e började jag ta bort julen, idag gör jag klart. Lite snopet att det regnar för jag skulle vilja ha nyputsade fönster när det blir vårgardiner, men flexibel som jag blivit klarar jag väl att bara få putsat insidan. Fick utöka antalet lådor i år, det har tillkommit flera tomtar från Tradera, en Ljungskiletomte och så flera i den vackra handmålade familjen, fina och personliga tomtar. Idag tar jag det sista och jag tänker att inte gör det något om det är Knut eller Hjalmar som har namnsdag, huvudsaken är att tomtarna hamnar på loftet. Hittar en bild från årets julalbum, en middag på rester ser väl så gott ut tycker jag. Här ser man också att krukväxterna fick flytta på sig för tomtar:-)) Paret på bordet är nya för året och kommer från Portugal, de har ett väldigt annorlunda utseende, jättefina. Nu ska det in nya krukväxter och inte minst ska jag fylla huset med tulpaner.

3 kommentarer:

Musikanta sa...

Tänk om jag kunde instämma i vad du skriver - så lycklig jag skulle vara! Möjligen kan jag känna mig glad när jag har städat färdigt - men aldrig före...
Men förstår att du känner dig glad över att du kan röra dig som vanligt igen!
Kram från Ingrid

Annaa M sa...

Städa har jag aldrig varit bra på, men jag minns en tid då jag alltid hade handdukar som matchade inte bara varandra utan även lakanen i sängen. Byttes det ena så byttes det andra.

Ljungskiletomtar hade min mamma ett helt gäng, alla olika storlekar skulle jag tro. Jag var aldrig särskilt förtjust i dem så de tillhörde inte de sju (!) jag ärvde. Nu tycker jag den ser riktigt trevlig ut på din bild.

Jag upptäckte nu i julas att hon hade skrivit mitt namn på en av tomtelådorna. Hon anade nog vad som skulle komma, att det inte skulle bli så många saker i min arvehög...

Fritt ur hjärtat sa...

Musikanta, jag har förstått att det tar emot för de flesta att städa. Många tror också att det jag gör är av krav, synd för det är av lust. SÄkert är det så att jag kan själv, äntligen:-)

Annaa, jag har ju aldrig varit hos dig och sett din städade eller sotädade sida;-) Sörjer din mammas alla tomtar. Hör du att någon tröttar glöm mig inte.....
Ljungskiletomten är fulsnygg, men bor man här ska man ha, tycker jag:-)